Ända sedan NWA put the west coast on the map har debatten om vilken kust som producerat bäst hip-hop varit i full sving. Visst, södern har dominerat försäljningssiffrorna de senaste åren, the east har varit i en sakta men säker decline sedan Biggie dog och the west är långt ifrån the Death Row glory days. Men när man talar om hip-hop så kommer det för mig alltid att handla om east vs west, och då syftar jag inte på någon bi-coastal beef, snarare de olika sound som kusterna representerar. Melodiösa G-funken från väst vs hardcore beats & rhymes från öst. Ofta hör man folk som tydligt ställer sig på en sida och deklarerar något i stil med "jag lyssnar bara på east coast, jag orkar inte med west coast, det är inte riktig hip-hop". Själv uppskattar jag båda genrerna lika mycket, fast på olika sätt. Det är ganska humörsbaserat, vill man pumpa upp energi genom musiklyssnandet fungerar alltid tunga beats från east coast perfekt, t ex Craig Macks Flava in ya ear eller Black Robs Whoa. Och vill man lay back and relax fungerar west coast g-funk perfekt, t ex Dogg Pounds Let's play house eller Ice Cubes It was a good day. Det som i slutändan ändå tippar vågen slightly till östkustens fördel skulle jag säga är den stora kvantiteten musik; bara NYC har flertalet gånger så många bra artister och tiotalet gånger så många bra album som hela västkusten combined. Men på en Top 44 är det relativt even steven, för när det kommer till the crème de la crème så är västkusten right up där enligt mig. Och då är det givetvis omöjligt att inte nämna Snoop (fd Doggy) Doggs Doggystyle.Skivan är en west coast all-star cast med Dre, Warren G, Daz, Nate Dogg, Kurupt, The Lady of Rage, RBX och såklart Snoop Dogg som den tveklösa stjärnan. Och the track list reads like a greatest hits; Gin and juice, Doggy Dogg world, What's my name?, Ain't no fun, Gz and hustlas and the list goes on and on and on...
Lyssna på: Who am I (What's my name)?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar