måndag, oktober 26, 2009

Have Keith sweatin starin down the barrel of my nine

Läste att Knicks rookie Toney Douglas gjort succé under preseason. Inte nödvändigtvis på planen. Men på karaoke-micken. Tradition i Knicks är att nya spelare måste sjunga för sina nya lagkamrater. Toney D valde Keith Sweats "Nobody" och ska tydligen ha gjort succé.

Grymt låtval som föranleder Bragden att slänga upp låten asap på bloggen.



För allting Knicks gå till Svenska Knicks Bloggen.

söndag, oktober 25, 2009

Oz

Vad är det egentligen som händer med Australien? Först Empire of the sun. Sen Cut Copy som jag tycker gjort den bästa skivan på evigheter. Och nu The Temper Trap med den här fina låten och videon.

lördag, oktober 24, 2009

Enjoy that shit from yo seat

Avslutar min lilla surfrunda nu innan kvällen och slänger upp en skön intervju med 50 cent från Allhiphop.com.








video platform
video management
video solutions
free video player


Jag checkar inte lika mycket efter 50 cents musik längre, men han gör fortfarande de mest underhållande intervjuerna. Det kan ju ha att göra med att jag älskar wrestling att jag tycker det. 50 på intervjumicken är hip-hops Chris Jericho.

Popeyes


Överallt hör jag folk - NBA ballers and beat writers, rappers och random löst folk - shout out Popeyes. Enligt ryktet kan KFC slänga sig i väggen. Har ett stort sug att nästa gång i USA beställa in en big ol' bucket o' chicken.

Nu sprang jag dessutom in i en låt med Clipse som är döpt efter restaurangen. En sån tribute kan ju bara innebära att stället är gold Jerry, gold. Läste på DN.se att Starbucks slutligen ska öppna i Sverige. Jag säger lägg ned det och bringa Popeyes hit istället, vi har ju ffs inte ett enda fast food chicken ställe.



^^ Ganska fet låt dessutom. Kul också att se att Cam'ron har hoppat upp ur poolen. Skulle gärna ta över Cams garderob, han har alltid fly gear.

Behind the scenes below. Shooting a video är inte så glamoröst anno 2009.

Sunt förnuft

Ny låt av Common, tillsammans med Cee-lo. Ingen kladdbralla, men helt OK feelgood musik för en lördag som börjar ta fart.

fredag, oktober 23, 2009

My credit don't crunch aka The Ferdinand boys

Sprang in i ett YT-klipp som jag trodde var Ali G. Men nej det var Rio Ferdinand som rappade tydligen.



Alla vet ju att Rio Ferdinand började i West Ham. Och artisten i videon, Kano, är från East Ham. Om jag inte minns fel så ligger West Hams hemmaarena Upton Park i East Ham, åtminstone var det den hållplatsen jag hoppade av på när jag var där och såg på en match för några år sen. Men å andra sidan trodde jag att West Ham låg i västra delen av London, inte östra, så vad vet jag?

Hursomhelst, originallåten är ganska fet ändå så nu åker den upp på bloggen. Om du är Jay-z eller om du bara inte gillar autotune upphöjt i 40 så föreslår jag att du zappar.

Kano - Rock n roller



När vi ändå är on the subject of Ferdinand måste jag slänga upp en skön video med hans lillebror Anton (som spelar i West Ham) där han gör the Soulja boy dance. Rörande :) So unfootballer-like.

Jag ville egentligen också slänga upp en gammal intervju från Hegerfors lördag på Canal Plus (men den fanns inte på YT) där Anton tar reportern till stallet (hästar är hans stora intresse) och i intervjun sjunger han smörsångs-R&B i stallet tillsammans med en kompis. De sitter på en höpall och bara vibar och wailar. Efter intervjun klipps det tillbaka till studion där Hegerfors inte visste hur han skulle reagera. Storslagen TV. Wifey satt med mig i soffan och var helt kär i Anton Ferdinand efter det, jag menar en miljonär som spelar fotboll i Premier League som samtidigt är en känslig kille som gillar hästar. Game over.

torsdag, oktober 22, 2009

From behind I'm a mastermind

Känsliga läsare kan zappa till en annan blogg. Ghostface droppar den mest grafiska sexlåt jag någonsin hört. Och då talar jag inte ens om videon, i jämförelse med texten är den rena rama kyrkobesöket.

Ghostface Killah - Stapleton Sex



onsdag, oktober 21, 2009

M-A-dollarsign-E


En sak som jag har gemensamt med Kanye West. Ma$e har alltid varit en av mina favorite rappers. Tyvärr blev Mase ran out of Harlem för många år sen, lämnade the rap game och blev en hycklande TV-pastor. Sen gjorde han en usel comeback med Bad Boy för att sen bli en hycklande TV-pastor igen. Sen gjorde han ytterligare en comeback, denna gång som en G-unit gangsta rapper, men det blev ett nytt misslyckade så han fick gå tillbaka till att bli en ännu mer hycklande TV-pastor igen.

Men nu är han tillbaka igen! Kanske på riktigt den här gången?

Först crashade han en radiointervju med Diddy och krävde att han skulle skriva på en release form:


Mase liksom flera andra Bad Boy artister som t ex LOX har ju varit inlåsta i Bad Boys "please sign on the dotted line and I own your soul forever"-kontrakt. Tydligen var det ingen full contract release, utan endast ett kontrakt som låter Mase collaba med andra artister. Och det har han redan hunnit göra:

New York minute remix

tisdag, oktober 20, 2009

She could do dis, she could do dat

G-Units nya artist Trav må se ut som Tracy Morgan och Tony Yayos lovechild, men han har droppat ett par feta låtar.

Ride the wave feat Lloyd Banks & Juelz Santana



^^ Beatet är riktigt sjukt. Den här låten borde spelas en gång i timmen på alla uteställen, even better sätt på instrumentalen och bara låt den pumpa. Originalvideo här.

Change

Dark Man X tribute

Ända sedan Tupac dog har man ställt frågan, "Vem är näste Pac?" Ja Rule försökte mer eller mindre bli Tupac, förstås med ett katastrofalt resultat. Eminem gjorde sitt bästa för att slakta Tupacs legacy när han med Afenis goda minne producerade den där usla skivan som jag vägrar komma ihåg namnet på. Samtidigt gjorde Jay-z en av världens sämsta covers på en av världens bästa låtar. Och 50 cent rappade på In da club att fansen gillar honom men att han vill att fansen ska älska honom på samma sätt som de älskar Pac. Lycka till med det!

Helt enkelt har det funnits en väldig massa pretenders. Några bra, några mindre bra, men i slutändan har alla jämförelser varit groteskt orättvisa.

Den ENDA jämförelsen som enligt mig åtminstone var i samma ballpark en gång i tiden är DMX. Utanförskapet och smärtan i texterna. Energin och ilskan i rösten. Legendauran kring personen, och karisman som lägger sig som en solförmörkelse på andra rappare. DMX var med sitt rakade huvud och buskiga ögonbryn, och med sin magert muskulösa kropp till och med ganska lik Tupac.

Under DMX peak var artister som Jay-z och Nas statister. Ett gästspel av DMX gav instant cred. Make no mistake, på låtar som Money, Cash, Hoes och Life is what you make it så var DMX den största stjärnan.

Numera är DMX en slagen man som har genomlidit sju svåra år av on again off again drogmissbruk och jail time. Men så var inte alltid fallet. När DMX slog igenom på slutet av 90-talet blev han den enda artisten i världen som fick se sina fem första album gå rätt in på förstaplatsen på Billboard.

Och i Bragdens bok kommer han alltid att vara en av de största.

DMX - 1 classic track per album i urval

It's dark and hell is hot - Look thru my eyes



Flesh of my flesh blood of my blood - Dogs 4 life



And then there was X - Here we go again



The great depression - I miss you



The grand champ - Ayo Kato



Year of the dog - Lord give me a sign



Att DMX är besatt av hundar betraktar jag som en ren bonus.


måndag, oktober 19, 2009

The rap era's out of control, brothers selling their souls, going, going, gone!


Nu var det för länge sedan jag drog en throwback vid from the golden era of hip-hop.

Intressant att EPMD rappade om selling out som en oroväckande trend redan 1992. Undrar vad de tycker om dagens rap game?

Btw så såg jag en freestyle med Erick Sermon för ett tag sen. Jag blev chockad, jag hade ingen aaaaaning om att han hade tungans gåva (som flickan sa). Jag trodde typ Redman skrev hans rhymes och att E bara vara en producer som rappade för att man tjänar extra cash på det sättet, ungefär som Dr Dre. Men hade jag fel, åtminstone att döma av E-doubles visit hos Tim Westwood.



lördag, oktober 17, 2009

Nintendo ♥ Svensk rap


Såg den här videon på nätet och som den sanna Nintendo 8-bits romantiker jag är måste jag omedelbart utnämna den till den fetaste musikvideon någonsin. Förnamn: Löjlig. Efternamn: Tändning.

Samspelet mellan låten och videon är on point. Inledningen med Mega Man på höghuset och flera andra moment visar på att de som gjort videon har riktig kunskap och kärlek till old school Nintendo.

Pato Pooh - Follow me feat Adam Tensta



Blow in the cassette. Hur många 90-talister hajar den?

Copy/paste shout out från YouTube infon till låten och videons makers:

Pato Pooh ft Adam Tensta - Follow me
Produced by: Jeff "Gameboii" Roman
Label: DehDinPoik Entertainment

Director: Maceo Frost
Assistant Directors: Ali Alzamli & David Paullo
Graphics / Artwork: Maceo Frost & Ali Alzamli
Artwork Contributions: Alec Laine & Maciej Kuczyński
Post Production / Animation: Maceo Frost
Concept: Maceo Frost & Simon Saneback
Mixed & Recorded by: Carlos Cae D´Tourniel
Mastered by Masse Beats in Redline Studios

Unemployment Benefit, Form 40


UB40 har ett par låtar som funkar lika bra till easy listening-förfest som till bakislyssnande (som idag).

UB40 peakade väl troligtvis i och med ledmotivet Can't help falling love till mjukporrfilmsthrillern Sliver med Sharon Stone. Men mina favoriter är dock Kingston Town...



... och förstås Red red wine


Jag läste en rolig grej om hur bandet kom till. Bandmedlemmarna träffades i vänterummet på arbetsförmedlingen och bandets namn kommer från ett a-kasseformulär. Ingen i bandet kunde från början spela några instrument och bandets första instrument köpte dem med pengar som sångaren Ali Campbell fått i kompensationspengar från en barfight. Efter den lilla historiebeskrivningen har jag alltid tyckt att det känts lite mer gangsta att lyssna på UB40.

torsdag, oktober 15, 2009

Allow me to reintroduce myself




En av mina favoriter. Saknar Chappelle Show riktigt mycket. Finns inga humorprogram av samma rang längre. Enda jag kan komma på är Mia och Klara och det är lite äpplen och päron att jämföra de två programmen.

onsdag, oktober 14, 2009

tisdag, oktober 13, 2009

Iron Mike and Oprah

Mike Tyson är jag intresserad av vad han har att säga. Vid sidan av Maradona är han världens mest fascinerande idrottsman om du frågar mig. Nu är han till och med välkommen att sätta sig på Tom Cruise studsmatta, förlåt i Oprahs intervjusoffa.



I remember Marvin Gaye used to sing to me

Har redan postat den här låten på bloggen i en live version. Men den är så underbar att jag tar den i repris i sin originaltappning om nu någon råkat missa den här juvelen.



måndag, oktober 12, 2009

Goes around comes around



Länge sedan jag checkade in den här gamla klassikern. Fet.

Idrottare: Droppa micken!

Idag multitaskar de flesta "artister". Förr i tiden skrattade man åt Eddie Murphy (ganska fet ändå :) och Don Johnson när de greppade micken och försökte bli seriösa musikartister. Numera är det närmast förväntat att en artist crossar över från det ena till andra. Lindsay Lohan, Miley Cyrus, hela Gossip Girl casten, Justin Timberlake, 50 Cent och ett gäng andra rappers, Beyoncé med flera är alla multitaskare mellan skådespelande, skivsläpp och allmänt mediahorande. Det blir helt enkelt mindre och mindre tydligt varför en artist är känd till att börja med, på vilken talang det är baserat. Och det är väl helt OK antar jag?

En samhällsgrupp som däremot, under alla omständigheter, ALLTID borde bliva vid sin läst är idrottare.

Här är bara några exempel på bortslösad studiotid.

Deion Sanders - Must be the money



Det positiva med denna är att den delvis gav upphov till Any given Sunday's briljanta karaktär Willie Beamen.

Roy Jones Jr - Y'all must have forgot



Vi önskar att vi hade glömt, Ray...

Kobe Bryant feat Tyra Banks - K.O.B.E.



De två vidrigaste kändispersonligheterna i världen på samma låt? Var är spyhinken?

Allen Iverson - Jewelz



Last nite a DJ saved my life räddar ju alltid en låt från U till ett G :)

Shaquille O'neal - I know I got skillz



Klart att Superman stands tall. Det här beatet är siiiick. Låten är faktisk fet i sin helhet. Sorry :)

Ron Artest - Eminem



Props till Ron Artest att han inte är orolig över att flaunt the bromance. En Eminem tribute från en av de hårdaste idrottsmännen (pause) to ever do it? Det är en insta-wtf-moment.

Friidrott All-stars - Aten är våran stad



Även svenska idrottare har levt ut sina drömmar i musikstudion. Tack och lov är de flesta svenska idrottare så mediokra att fallet inte blir lika tungt trots att deras musik suger.

Dr Alban feat Björn Borg och Tomas Brolin - Alla vi/Friends in need



The mother of all sucky sports songs. Så fruktansvärt usel att den är legendarisk.

söndag, oktober 11, 2009

A wise man told me don't argue with fools, because people from a distance can't tell who is who

En klassisk Jay-z line som är värd att efterleva. Den passar även bra i det här sammanhanget när världens mest berömda ateist, Richard Dawkins, besöker ärkeidioten Bill O'Reilly som börjar raljera om sin skapelseteori och bland annat kallar Dawkins för fascist för att han inte tycker att Jesus hör hemma på naturvetenskapslektionerna i skolan.




Vad Bragden tycker om saken låter jag Dawkins uttrycka.



Med allt det sagt tror jag på en higher power of some kind. Men poängen är att ingen av oss vet for sure. Det är det enda jag tror man kan säga med 100% säkerhet.

Rapport från en fotbollsmatch

Bragdens fotbollsrapport i realtid mellan 10 oktober 19:55 - 11 oktober 14:30.

Nervös.

Skönt att se poulsen.

Nöjd med 0-0 i halvlek. Jävla zonförsvar vi bjuder på en ocean av ytor i Försvaret.

Slagläge. Zlatan bäst på plan. Vem fan e bendtner??

Tar en öl en cigg o en losec i paus.

Varför sitter Tony g i fyllecell?

Fruktansvärt nervöst. Orkar knappt mer.

Ridå

Kuuuuuuuuk

Va kul det e med fotboll

Domarjävel

Varför hatar jag danskar?

Bendtner e den sämsta spelare jag sett.

Faaaaaaaaan

Domarkukjävlahora

Var e danska fyllot när man behöver honom?

naiv som jag är ser jag nu portugal ungern för att hoppas på ett mirakel

portugal har carlos quieroz, världens sämsta tränare. det finns hopp mao

halvtid portugal 1 ungern 0. #whoamikidding

kollar på highlights från första halvlek och ungern har chanserna. #whoamikidding

2-0 på tveksamt mål. sverige officiellt ute ur vm.

i kvalet har sverige gjort 9 mål på 9 matcher. 5 av dem mot malta. på 4 matcher mot PO och DK har vi 0 mål. sammanfattar sverige ganska bra.

lagerbäck avgår. henke avgår. the end of an error.

It's the most wonderful time of the year

Eller njae, inte riktigt. Men inget ont som inte för nåt gott med sig. I takt med att vädret blir sämre och dygnet blir mörkare så blir TV-programmen allt bättre. Njuter i fulla drag av att TV-säsongen är i full sving. Entourage värmde upp mig. Fotbollssäsongerna likaså. Simma lugnt Larry med hela Seinfeld casten har nyss börjat lovande. Friday Night Lights börjar snart. Och kanske framförallt, The Office är fyra avsnitt in på en säsong som ser riktigt bra ut hittills.

Senaste avsnittet var dessutom 40 minuter - alla Office avsnitt borde vara 40 mins! - och i avsnittet gifte sig äntligen Jim och Pam. Ett klassiskt feel-good avsnitt. Walking down the aisle flippar alla ut och dansar sin väg ned till altaret till grymma Forever med Chris Brown. Storebrushan informerade mig om att det hela var en hyllning till en YouTube-sensation som simmat runt på nätet ett bra tag. Hur har jag lyckats missa detta? Om det mot förmodan är någon av er som också missat det, så checka in nedan, riktigt cool.

lördag, oktober 10, 2009

Thug Life runnin' through my veins

Så är då listan på alla de fetaste rapalbumintros färdig. Eller snarare, jag kan inte komma på fler feta intros som platsar. Ta en titt på den färdiga listan och kom med förslag på spår jag missat.

Känns annars värdigt att avsluta med Tupac.



Jay-z är ju inte sen att give respect till Pac. Både genom uttalanden och genom exempelvis the cheesy cover på überklassikern Me and my girlfriend. Jigga har uppenbarligen lagt texter som denna bakom sig.

Bye bye bye, let's get high and ride
Oh, how we do these niggaz but I'm not gon' cry
I'm a Bad Boy killa, Jay-Z die too
Lookin out for Mobb Deep, nigga when I find you
Weak motherfuckers don't deserve to breathe


torsdag, oktober 08, 2009

Baywatch 2K9

Alla vi som vuxit upp i Baywatch-eran vet hur högt skuren en röd baddräkt bör vara. Foxy ladies (?) som Summer, CJ, Stephanie, Caroline, Lani och Shaunie är fastetsade på näthinnan. Props till Summer som gör en spoof "comeback" och drar på sig the Baywatch red colors igen.


Just let your soul glow



Eddy Murhpy used to rock. Från klassikern Coming to America, som på svenska såklart hette En prins i New York. Varför översätts aldrig filmtitlar numera, är det inte coolt längre? Och vad hände med frisyren som Eazy hjälpte till att göra legendarisk?

Men framförallt, var kan man DL hela den här låten? :)

Just let your soooooul glooooooooooow. Oooooooh.

onsdag, oktober 07, 2009

The gat's by your liver, your upper lip quiver



Ingen lista är ever complete utan The Notorious B.I.G. So you know I had to do it... det här introt är riktigt annorlunda. Jag tycker det är fett eftersom det är väldigt cinematic. Man får följa lill-biggies resa ända från the baby crib till rap superstardom, ackompanjerat av låtar från respektive era genom Biggies uppväxt. Apropå Death Row beefen är det därför extra intressant att Snoop är samplad. All in all, ett passande intro till Biggies första album.

This is another story about dogs, for the dog that don't pee on trees is a bitch, so says Snoop Dogg



Tekniskt sett inget Spår 1, men ett albumintro likväl. Låten är ett grymt sätt att kick off ett av raps mest klassiska album och inte minst är det en fantastisk brygga in till Gin & Juice.

"Man I got to piss......" du-duh-duh-duh:



With so much drama in the LBC, it's kind of hard being Snoop D-O-double-G.

^^ En av de mest classic lines evah? Fo shizzle dizzle.


^^ Hur många hjärnceller har the DPGC smokat ihjäl innan det här kortet togs?

tisdag, oktober 06, 2009

Lookin at every ass, cheated on every test

Är detta ens ett veritabelt albumintro? Jag vet inte om det kan räknas som det per se. Men jag slänger in det ändå. Jag tycker Kanye kan behöva en klapp på axeln i tider som dessa och låten är onekligen grym.



Tills stormen bedarrat får väl Kanye trösta sig i armarna (eller annan valfri kroppsdel) på Amber Rose.

Hade f.ö. en debatt med brushan om Amber Rose ursprung. Brushan hävdade att girlfriend var en whitey with a spray tan and some implants. Det chockade mig, för i min begreppsvärld hade varken Amber huden, ansiktsdragen och framförallt inte the ass of your regular stureplansanorektiker. Men jag var inte sen att tvivla, tanken var intriguing. Anywhoo, jag insta-wikipediade henne på da iphone och hon är tydligen half Italian-American & half Cap Verdean (what's the right word?). Cap Verde har tydligen en population made up of several demographics (övervägande mixed portugisisk och afrikansk, helt svart, helt vit och everything in between) så juryn är fortfarande ute på om Kanye got that jungle fever och om Amber indeed är en vit brud med ett klippkort på solariet.

If u know, let me know, så att jag och brushan kan settle it once and for all.

Det här var den minst provokativa bilden på Amber Rose som jag kunde hitta.


Btw vad hände med Kanyes line från Never let me down "So I promise to Mr. Rainey, I'm gonna marry your daughter"? Känns väldigt långt borta idag. Men hey, vem är jag att döma? Cocaine is a helluva drug.

FNL lovers se hit!

Nu är väntan snart över. Äntligen dags för den grymmaste tv-serien sen, sen... forever.


Missa inte den här intervjun med skaparen Peter Berg, från 26 minuter och framåt. Intervjun är gjord av Bill Simmons, min favorit sportjournalist. Han är ett fullständigt geni om du frågar mig. Han har alla intressen som jag har, sport, wrestling, TV, film - och han har ständigt griiiiiimt mycket humor.

Anywhoo, nu var inte det här ett Bill Simmons inlägg (även om jag måste göra det soon), det var ett FNL-inlägg... premissen för nästa säsong av Friday Night Lights är att coach måste åka på recruiting turné för sitt nya lag East Dillon. En stor del av utmaningen för FNL är hur man ska fylla tomrummet som lämnas bakom alla grymma personer som lämnat serien. Riktigt coolt att serien anspelar på den utmaningen genom coachs utmaning.

Världens coolaste Riggins gillade inte college experimentet och bor återigen med sin bror och tillsammans driver de bilmekanikerfirman ihop.


Saracen bor tydligen kvar också. Allt detta plus massor mer i intervjun så checka in asap.

Ps 1. Värm nu upp med lite Explosions in the sky och känn tändningen.



Ps 2. Tyvärr är inte Lyla Garrity med i nästa säsong. Men det hindrar inte mig från att slänga upp en bild på henne.

måndag, oktober 05, 2009

We never bring luggage, we go shoppin when the plane lands



Det här introt beskrivs bäst som en copy/paste på the lyrics (siiick över ett Primo beat, instant eargasm):

Yo; you know the game plan
C-town, that's my main man
We never bring luggage, we go shoppin when the plane lands
Still run with the same clan, used to be a kane fan
Everything i rock is name brand
L'll make ya dame swallow
Your ice don't shine and your chain hollow
While you front in clubs for hours with the same bottle
Takin midget sips, i run with the richest clicks
Tap the thickest chicks, plus drop the slickest hits
You know nuttin about l, so don't doubt l
What's this motherfuckin rap game without l?
Yo, that's like jewels without ice
That's like china without rice
Or the holy bible without christ
Or the bulls without mike
Or crackheads without pipes
The village without dykes
Or hockey games without fights
Don't touch the mic if you unable to spit
Flamboyant is the label i'm with, motherfucker


Midget sips - så skööön. Finns många som tar midget sips på klubben, alltid stort lol på dem.

Vad är the rapgame utan Big L?

China without rice. Bulls without Mike. Crackheads without pipes. - Sick sick sick. Phony rappers better recognize.

N-unit-Y

För några år sedan, vem hade trott att man någonsin skulle få se det här?





Snyggt gjort av 50.

Fat Joe och Ja Rule var dock, inte helt oväntat, inte inbjudna.

lördag, oktober 03, 2009

Mama I'm coming home

Av någon anledning har jag på sistone lyssnat sönder och samman den här gamla klassikern med Ozzy Osbourne.

Oförtjänt usla videos till en i övrigt fantastisk låt som också har en grym text. Men på nåt sätt är det passande att låtens videos är kassa. Det känns mer hårdrock på något sätt. GnR som alltid gjorde feta videos, som t ex November rain, är hårdrockens undantag snarare än regel.



Blood of a slave, heart of a king



Det är omöjligt att posta The ruler's back utan att samtidigt nämna Stillmatic. Nas vs Jay-z beefen håller jag som en av de bästa, om inte den bästa, någonsin. Om inte av något annat skäl än att biffen sporrade de båda att tända till lite extra och göra fantastisk musik i processen. Blueprint och Stillmatic släpptes under samma år (september och december 2001) och jag kan inte minnas att rap haft samma tändning sedan dess.

So off we go, let the trumpets blow



Passande titel på det här introt/låten. Tycker fortfarande att The Blueprint är 00-talets fetaste album.

The original ruler...