Whatever happened?

Enligt mig är Wyclefs första soloalbum The Carnival väldigt underskattat så här i efterhand. Å andra sidan tycker jag att Lauryn Hills Miseducation alltid varit grymt överskattat, något som de flesta säkert skulle sneeze at.

Hursomhelst, numera är ju ingen av dem feta musiker längre, ungefär som Pras alltid varit med andra ord. Men Wyclef tjänar säkert fortfarande deg och ställer upp i Haitis presidentval medan resterna av Lauryn Hills personlighet fläker omkring som en baglady. Pras, han jobbar nog på 7-eleven eller står i kön för att fylla i en W-4 form.

Wyclef Jean - Jaspora

Love is a 4 letter word like fuck & shit, so love you can suck my dick

Bragdbloggen sover, I know, men jag bryter tystnaden för att berätta om my new favorite rapper. Sällan har jag varit så excited. Grymmaste flow jag har hört på evigheter och innehållet i texterna är on point. Äntligen en rappare som INTE har några dyra klockor och smycken, flankerande video hoes och texter som 0.00001% av befolkningen kan relatera till. Freddie Gibbs är arg och Johnny Bragd är glad för det.

How we do


G.I. Pride



Flamboyant freestyle



A world so cold



From Tha G



Samtliga låtar är från The Miseducation of Freddie Gibbs och finns att tanka här.

The shirt before the shirt

Ännu en klassiker från Sitch.

MTV Shows

A blog about nothing

Varför har ingen berättat för mig hur fet Wale är?

True to my 9 month karantän mellan albumsläpp och att jag börjar lyssna på en skiva så har jag först nu upptäckt hur fet Wale's Attention Deficit är.




Fett omslag på hans senaste mixtape också.

Julian!

Ett par gånger per år kommer jag in i en Strokes-fas, likt en periodar-junkie lyssnar jag sönder alla skivor, för att lägga dem åt sidan igen i väntan på nästa binge.

Det var ett tag sen sist jag lyssnade på The Strokes. Det här förstod jag i sommar när jag för första gången gav Julian Casablancas soloalbum en riktig chans.

Tror jag har lyssnat på Out of the blue cirka 20 gånger per dag senaste veckan. Så även om låten är gammal kommer det nog bli låten som jag kommer att förknippa med sommaren 2010.

Julian Casablancas & The Roots - Out of the blue



Och originalet...

Vacay over

Tackar ödmjukast vädergudarna för att dem delvis kompenserade the neverending winter from hell med den vädermässigt bästa sommaren någonsin.