Vilka minnen!

Part V i war of the genres... takes me back to when hip-hop was still good.

Vad hände egentligen med Camp Lo? Debutskivan måste vara en av de grymmaste alla kategorier. Så talande för 90-talets hip-hop att till och med mindre artister som fick 15 minuters shine spottade ur sig klassiker. Props till alla som lyssnade på Curtis innan det nådde wannabe-credd-svennar som alltid upptäcker allting hopplöst sent...

Camp Lo - Black Nostaljack aka Come On



Curtis Mayfield - Tripping Out

Från sample till classic

Cool instruktionsvideo av Ski. Ser ju så lätt ut :)

Varför kan inte jag göra det där?!

Talkin' all that jazz

Slänger in ytterligare en genre, jazz. Hur ofta har inte enkla slingor i jazzlåtar utgjort stommen i hela Hip-hop och R&B tracks?

Jay-z - Dead Presidents II



Valde Dead Presidents part II, även om det till skillnad från Dead Presidents I inte finns en video till den, helt enkelt eftersom jag anser att det är den bästa versionen. Måste hålla med Jay, angående samplingen av Nas i refrängen "Yeah, I sampled your voice/ You was using it wrong/ You made it a hot line/ I made it a hot song"

Mary J. Blige - Take me as I am





En av Marys bästa nånsin, trots att det är en relativt sen låt i hennes karriär. Tycker att Mary överlag lät bättre förut. Men på den här skivan (The breakthrough) låter hon som på andra albumet, My Life, ett album som för övrigt får betraktas som Puffys höjdpunkt som producent. På en oslagbar sampling så är Mary verkligen the queen.

Lonnie Liston Smith - Garden of peace



Låter riktigt grymt. Men vem kan påstå att sampling är av ondo, eller ännu värre brist på egen kreativitet? Personligen tycker jag att, när det görs på rätt sätt, att hip-hop låtarna ofta slår originalet, att det förädlar en bra grund. Dessutom; vilka i unga generationer hade upptäckt gamla låtar som denna om de inte kikat i konvolutets credits för att kolla vad som samplats?

By public demand (eller by Eels demand ;)

Kan det vara en av de mest samplade slingor någonsin?!

I part III i war of the genres har vi olika genrer, olika eror, det fascinerande med den här låten är att oavsett vad budskapet i låten är (Worse come to worse or I forgot to be your lover) så blir resultatet väldigt känslosamt. En av de bästa låtarna totalt sett ever.

Min ranking:

William Bell - I forgot to be your lover



Dilated Peoples - Worse comes to worse



Jaheim - I forgot to be your lover



Killah Priest - One step



Ludacris - Growing pains



William Bell känns mest när man lyssnar på den, som att man vill vara själv när man hör den, inte musik att lyssna på med andra (no distractions please). Dilated Peoples var första gången jag hörde detta beat så det är stor nostalgi, tycker väl dem är halvkassa rappare egentligen men "refrängen" är en av de bästa alla kategorier. Jaheim är lätt trea på listan, men jag kan aldrig tycka det är mer än en nästan lika bra 2000-talsversion av originalet.

Egentligen är det en toss-up mellan Killah Priest och Luda, men väljer Killah Priest för att Wu är 1000 gånger coolare än DTP.

What's the difference?

Part II i war of the genres... beats by Dr Dre. Blu Cantrell kom långt senare.

Dr Dre feat Eminem & Xzibit - What's the difference



Blu Cantrell feat Sean Paul - Breathe

R&B vs Hip-hop

Vilken genre är egentligen bäst? Vi ger dem samma beat och så ser vi helt enkelt vem som lyckas bäst...

Först ut:

2Pac - I ain't mad at cha



VS

Blackstreet - Don't leave me