Sorry Cleveland. Ni kan inte fight history.
I NBA finns det tre lag som står above and beyond alla andra i termer av exponering, intresse, mass appeal och overall marketing power:
Los Angeles Lakers. Näst största staden. Näst flest titlar ever. Shaq, Magic, Kobe, Riley, Showtime. Hollywood. Need I go on?
New York Knicks, jordens finansiella, kulturella och mediala medelpunkt. Spelar i legendariska Madison Square Garden aka "the mecca of basketball".
Boston Celtics. Ingen storstad men en sportgalen stad med ett långt och berömt arv. Celtics har vunnit flest NBA-titlar genom tiderna och har fler spelarlegender än någon annan stad. Bill Russell har fler ringar än Lebron har fingrar.
En honorable mention goes out to Chicago Bulls, USA:s tredje största stad och ända sedan Jordan ritade om kartan har Bulls ett basketlag med tradition.
Vad har allt det här med Lebron James att göra? Jo, därför att megastjärnor skapas inte i small market teams. Och Lebron, som ju tar finansiella råd av multibiljonären Warren Buffet, har ju som bekant deklarerat att han vill bli historiens första billionaire athlete. Det lär han aldrig bli i Cleveland.
Det är visserligen charmigt när småstäderna lyckas röra om i grytan och vinner de stora titlarna. Men superstjärnor hör hemma på de största scenerna. Det är ett historiskt faktum.
Ta en titt på nedan exempel så förstår ni vad jag menar.
MJ. Draftad av Chicago. Trogen hela karriären (minus en bortglömd sejour i Washington). Inga egentliga skäl att röra på sig här inte. Blev ÄNNU större tack vare att hans största matcher var just i Madison Square Garden, Jordans legacy förhöjdes av rivaliteten och mediaintresset kring Knicks-Bulls.
Shaq. Draftad av Orlando. Trots ett finalbesök bara ett par år efter draften och med en begynnande dynasty med Penny Hardaway, signade Shaq med ett betydligt sämre Lakers team för att kunna bli larger than life i the city of angels.
Kobe. Draftad av Charlotte. Omedelbart tradad till Los Angeles, där en stjärna av Kobes kaliber hör hemma. Sedan dess trogen. Säljer fler jerseys i Kina än Yao Ming. Lebron? På sjunde plats. Coincidence?
Draftad av Minnesota där han vann MVP och var en av ligans dominanter i över 10 år. Blev dock en levande legend först när han blev en del av Bostons legacy. Kommer nämnas i samma andetag som Bird och Russell tack vare the Celtic connection.
Och undantaget till denna regel? Tim Duncan.
Draftad av San Antonio. Trogen genom hela karriären. Massor av titlar och enligt många historiens bästa Power Forward. Trots det låååååångt ifrån samma popularitet och stjärnstatus som många av hans samtida kollegor. Föreställ er the San Antonio Spurs dynasty om detta var New York, hade varit total madness och Duncan hade dominerat alla billboards. Konklusion? Stanna i the small market och förbli small market.
Och Knicks då? Ja, tyvärr har laget inte så många framgångar att visa upp, och därmed blir också de legendariska namnen färre. Men Walt Frazier och Willis Reed är betydligt större namn i NBA-historien tack vare att de vann titlar i just New York än om de vunnit i, låt säg, Houston. Och apropå Rockets, föreställ er att Hakeem the Dream hade spelat i Lakers eller Celtics, hade Olajuwons legacy inte varit större? Absolut. Patrick Ewing är ett minst lika stort namn som Olajuwon och då har ändå Hakeem trots allt 2-0 i titlar mot historiens största Knick.
Det finns massvis av exempel. Att Larry Bird och Magic Johnson draftades av Celtics och Lakers var en skänk från ovan till kostymerna på NBA. Oftast är det en tidsfråga innan storheter á la Wilt Chamberlain och Kareem Abdul Jabbar hamnar i någon av storstäderna. Samtidigt är en spelare som Oscar Robertson knappt ihågkommen just för att han valde att stanna i the small market teams, Cincinatti och Milwaukee. Det finns helt enkelt inte en tillräckligt stor fan base för att hålla legenden vid liv. Och då snittade ändå The Big "O" en triple-double över flera säsonger och vann MVP honors. Påminner lite grand om en annan spelare som spelar idag... ser ni sambanden?
Draftad av Cleveland. Signar med New York Knicks 2010.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Hmm, Barkley och Miller då? Du måste tänka lite grann på att Kobe, LeBron, Jordan och Shaq har varit med i en massa reklamfilmer/filmer/TV-spel som har ökat deras popularitet.
Sant. Barkley är större än stor på alla sätt trots alla år i Philly, PHX och Houston. Å andra sidan är det omöjligt att inte bli en legend med den personligheten. Det enda som stoppar honom från total odiskutabel legendstatus är att han aldrig vann en titel, inte pga att han spelade i fel stad.
Reggie däremot, han känns mer berömd som en Knicks-killer och trash talker med Spike Lee än något annat, men kanske är jag något subjektiv här. En av historiens störst clutch shooters. Jag hade hoppats att Knicks skulle ha signat honom när han var FA på mitten av 90-talet, men det blev Houston istället.
På temat mindre lyckade small market - big market moves måste vi tyvärr klassa Karl Malone och Gary Payton... det Lakerslaget hade varit oslagbart om året var 1996. Tajmingen var inte rätt helt enkelt.
Houston som i Allan alltså... undrar om vi vunnit med Reggie istället för H2O? Omöjligt att säga, men vi hade inte haft Houstons buzzer beater mot Miami och vi hade inte haft massa klassiska Indiana-NY serier. Jag skulle inte byta ut något av det... förutom Hakeems block på John Starks i Game 6.
Haha, Malone var definitivt fel tajming. Man hoppas lite grann att Bulls kan få någon riktigt bra partner till Rose, den killen har inte varit en besvikelse för att ha varit en first pick.
Hur kommer det sig att Sprewell inte blev en megastjärna? Förutsättningarna fanns där utifrån din teori, var det hans skills som inte var tilräckliga? Don't choke!
Haha jag älskar Sprewell - men en kille som tackar nej till en contract extension värd 7 miljoner dollar per år med kommentaren "I have a family to feed" för att sedan aldrig signa ett nytt kontrakt i NBA - har problem :)
2006 års Mavs (finallaget) ville signa Latrell innan playoffs men han gick inte att få tag på... killen är galen.
Med det sagt, i New York är han fortfarande älskad av många. Han var den populäraste spelaren under 1999 års final run team.
Skicka en kommentar