lördag, november 29, 2008

W



Kan verkligen rekommendera Oliver Stones film om George W. Bush. Grym på alla sätt som en film ska vara, efter att ha tittat i en bra bit över 2 timmar satt jag fortfarande och hoppades att den aldrig skulle ta slut. Och det är inte vanligt för mig...

Josh Brolin är grym som W, Richard Dreyfuss är sjukt bra som Dick Cheney (prediction: han får Oscar för bästa biroll) och Elizabeth Banks är jättebra som Laura Bush. Alla är bra helt enkelt.

Jag gillar filmen eftersom den inte flörtar för hårt med Bush kritiker, istället är den lite mer nyanserad och man får på ett lugnt sätt betrakta Bush tid som president (inklusive alla misstagen) utifrån hans personlighet, uppväxt (med ständiga tillbakablickar i hans liv) och intellektuella tillkortakommanden snarare än att visa upp bilden av en ond man med en agenda att sänka världen. För det är ju i dagens klimat ett uppenbart smashläge för den regissör som vill göra en film som totalt smutskastar Bush till fullo och får honom att framstå som en kombination av oengagerad och ond. Missförstå mig inte, Bush är en USEL president. Men filmen visar främst att han var fel man på fel plats, att han inte räckte till i sitt jobb som president (as a matter of fact, ALLA sina jobb) - och när man är världens mäktigaste man så får det liksom lite för stora konsekvenser. Det är inget jobb man får misslyckas med helt enkelt. Bush valde dock att lyssna på fel personer (Cheney, Rove, Rumsfeld m fl) så det får han ta på sig. Men jag tror att om han hade haft rätt rådgivare hade det kunnat gå (lite) bättre i alla fall.

Förhållandet mellan far och son var det kanske mest intressanta spåret, att se på hur W gör allt för att göra sin pappa stolt, men hur han ändå aldrig räcker till i sin fars ögon, istället är det brorsan Jeb som är stjärnan. James Cromwell är grym som vanligt, denna gång som George Bush den äldre.

Som sagt, rekommenderas varmt. Betyg 9/10.

Inga kommentarer: