torsdag, november 24, 2005

En jävla grym hand

Nu har det avgjorts i Monte Carlo, och det var min favoritspelare Phil Ivey som vann. Han är så grym, va! Han spelar på motståndarnas kort, och utnyttjar sina otroliga reads till fullo och tillämpar ett aggressivt spel när han får vittring och känner av svaghet hos motståndarna. Det här märktes inte minst när han vann i Monte Carlo, eller vad sägs om handen som (i princip) avgjorde turneringen:

Poker Magazine, Monte Carlo:

Med en oerhörd spelstyrka och efter en av de hårdaste potter som setts vid ett pokerbord, lyckades Phil Ivey till slut slå ut sin sista motståndare Paul Jackson. Samtliga på plats är överrens om att Phil Ivey är en värdig vinnare av den kanske hårdaste tävlingen någonsin. Tre potter från slutet kom en flopp efter vanlig syn JJ7. Ivey betade 50 000. Jackson svarade med en höjning på 100 000. Ivey re-raisar med 100 000 till. Efter en lång betänketid kommer ytterligare en re-raise av Jackson med 150 000. han har då bara 300 000 kvar i marker. Ivey spenderar åtta minuter med att stirra på Jackson innan han går all-in. Jackson lägger sig direkt och visar 56. Efter finalen är spelad var vi tvungna att fråga Ivey vad han satt på. - Q8 och jag såg på honom att det skulle räcka, sa Ivey.

Hyfsad kyla, eller hur?

Work, work, work...

Det har varit tyst på Bragdbloggen ett tag - men det beror helt enkelt på att Bragden just börjat ett riktigt jobb. Jag har ett liv utanför Bloggen också, tro det eller ej... Det tråkiga är ju att jag inte får lika mycket tid längre att följa TV, wrestling, hip-hop etc. etc. Men jag ska göra mitt yttersta för att hålla bloggen vid liv - räkna med fler och fler inlägg i takt med att jag blivit varm i kläderna på jobbet, men kanske mest på helger ett tag framöver. The Blog must live on!

torsdag, november 17, 2005

Emma Andersson: Den ofrivilliga komikerns äventyr rullar vidare...

Skrev ju om Ken Lennaárd och hans medverkan i Dolce Vita för ett tag sen. Jag kollar alltså nästan alltid på programmet och sitter varje gång i soffan med ett stort leende på läpparna samtidigt som jag, i en slags skräckblandad förtjusning, sitter och skakar på huvudet. I kvällens avsnitt fanns det absolut noll riktning, röd tråd eller tanke bakom upplägget på programmet. Vi fick följa en helt ointressant musikalartist (som troligtvis tjänar lika mycket som nån i Ica-kassan), en klubbvärd för Café Opera och en livvakt (!). Hur är detta dolce vita?? Självklart är det inte det. Och det är det som gör det så underbart!
.
Varför får vi möta en totalt ointressant livvakt utan några kopplingar till nån superstjärna, i ett program om det ljuva livet? "Det här är en Glock", säger livvakten "Göran" (utan efternamn) till Emma när de är ute på en öde skjutbana i skogen. Va...? Sen får vi följa med nattklubbsvärden på Café Opera under en "hektisk" dag, där han får "sju sms i minuten". Tydligen är det 25-årsjubileum för krogen och "alla kommer att vara där" så klubbvärden ska hämta upp en vit smoking på Hugo Boss (Wooo! Lyx!). Det ironiska men samtidigt tragiska i sammanhanget är att klubbvärden heter Abbe och har invandrarbakgrund, och skulle därför förmodligen aldrig nånsin släppas in på den "lyxiga" nattklubben om han inte själv var värd för den... Det hade varit en riktig vinkel på programmet, om programledaren hade ställt frågor som: "Vad tycker du om att invandrare diskrimineras på uteställen i Stockholm? Vad gör ni för att motverka fördomar?" osv... Men det är nog lite väl mycket begärt, och vid närmare eftertanke så vill jag ju inte att Dolce Vita skall handla om det. Men komiskt hade det no doubt varit ändå, för närän Emma Andersson är i farten blir det komiskt hur man än ser på det.


Guldspaden-vinnare 2006?


Förra veckan fick vi följa med på en underklädesturné med Brinkenstjärna och hans pinup-brudar. Det osade fylla & våldtäkt, svett & testosteron i lokalerna, och detta redan innan Natacha P dyker upp i en Playboy-bunny suit ("Jag har kreativ kontroll, jag vill t ex inte ha string, så det slipper jag...") Nåt mer tragiskt en såna där turnéer i småstadssverige kan jag faktiskt inte tänka mig. Så långt från la dolce vita som man kan komma faktiskt...

Vi fick också följa med när några "Glamour"-modeller nakenfotades av slisktidningen FHM. Där fick vi bland annat lära oss att skillnaden på Glamour-modeller och andra pinup-brudar är att de inte visar muffen (Classy! Glamour!). Vi fick också se på hur programledaren Emma Andersson justerade badskummet på en av Glamour-modellernas tuttar när fotograferingen hade förflyttats till jacuzzin. Och det är i dom här situationerna som den sköna motsägelsefullheten kommer in i bilden - programledaren Emma-pantad som sågspån-Andersson intar nämligen gärna rollen av en slags modersfigur för dom här småtjejerna, och gör sig ofta till förmer än sina intervjuobjekt (à la Malou von Sivers, fast på ett eurotrash-sätt...) Problemet är bara att hon själv alltsom oftast har samma bakgrund och erfarenheter som de som vi som tittare tycker synd om, i det här fallet en liten first-time "Glamour"-modell från vischan.

Ett annat exempel på detta förhållande är det numera klassiska Linda Rosing-avsnittet, som gick för nåt år sen kanske. I avsnittet fick Emma följa med Linda Rosing under några helt ordinära misärdagar ur Rosings liv. I jämförelse med Linda Rosing framstod ju självklart Emma som en riktigt superlyckad och lycklig människa, men vem hade inte gjort det? Programmets grande finale var när Linda Rosing fick ta en deprimerande taxi hem mitt i natten, efter att ha genomgått ännu en skönhetsoperation hos nån kvacksalvare. När Linda kliver in i taxin, med ett par numera jätteläppar och gråten i halsen, ropar Emma hejdå med sitt karakteristiskt hjärndöda tonfall: "Hej då, Lucky Lips!". Om inte den sekvensen platsar på Filip och Fredriks 100 höjdare vet jag inte vad som gör det...

Nej Fiddy! Nej!

50 cent är ju en av mina favorit-rappare, alla kategorier. För det första gör han grym musik. För det andra är han den ultimata hustlern, man måste helt enkelt imponeras av hans bizniz-mindedness. Och för det tredje: jag tycker han e jävligt cool helt enkelt. Men... hans image är minst sagt naggad i kanten efter det här:



Det kom som en total chock när jag såg den här bilden (jag tror den ska vara med i nästa nummer av GQ). Vad tänkte han på?? Han ser ut som Mr. Gay-porn Butler... Nej, det här är INTE gansta...

The L.O.X. vs Puffy

Jag berättade ju om att The L.O.X. och Puffy hade slutit fred på Jay-z's konsert. Nu vet vi hur mycket det betydde... för The L.O.X. var på Hot 97 igår och snackade med Angie Martinez och snackade en jäkla massa skit. Det hela var ganska sjukt egentligen, gå in och downloada intervjun här. (Är det några problem med nedladdningen, skriv en kommentar, så ska jag försöka fixa en ny...)
.
Bakgrunden till biffen är att Puffy äger The L.O.X.'s publishing rights för resten av deras karriärer, och tjänar mer på The L.O.X. skivsläpp och soloalbum än vad de gör själva - trots att de lämnade Bad Boy för flera år sen och bara släppt en skiva på skivbolaget. De blev blåsta när de skrev på sitt första kontrakt helt enkelt, och detta kontrakt kan de inte ta sig ur... och Puffy vill inte ge dem tillbaka sina publishing rights heller, eftersom det är easy money... och ingen verkar vilja köpa the publishing heller (om de inte säljer sig till 50 förstås) och The L.O.X själva har inte råd... så de är upprörda minst sagt.
.
I intervjun måste jag säga att Styles P framstår som real, som att han är ganska smart, men Jadakiss lät hög som faan och pratade om att han skulle putta ner "stainless steel refrigators, them double-door joints, off of skyscrapers" på Puffy, och att "it's worth killing over..." Diddy ringde sedan in och konfronterade dem, och höll sig kall och samlad ("you know where my office is at, it's a big sign on it"), medan The L.O.X. försökte vara gangsta. Måste dock säga att The L.O.X. har en poäng: 112, Faith, Mase och The L.O.X. var alla missnöjda med sina kontrakt och lämnade Bad Boy - och Shyne åkte i fängelse för den berömda nattklubbsincidenten medan Puffy som väntat blev friad. Puffy är helt enkelt en girig businessman, och han är den största stjärnan på Bad Boy, trots att han är den i särklass sämsta rapparen, inte logiskt direkt...

måndag, november 14, 2005

The Games nya frisyr

The Game var på Vibe Awards (som ju förra året slutade i en attack på Dr. Dre, där Young Buck arresterades för att ha knivhuggit Dre's attacker... i år var tillställningen lugnare dock...) och visade upp sin nya frisyr:



G-G-G-G-G-G-G-unot. Uttalas G-U-Not, som i G You (are) Not, och är givetvis, för er som inte är insatta, en motreaktion och diss till Games nemesis 50 cents varumärke/skivbolag/grupp G-unit. Game har trademarkat G-unot och säljer tröjor, kepsar och annat med varumärket på. Som jag berättat om tidigare är ju killen en aning besatt... Det ironiska i just det här fallet är att Game vann priset (på Vibe Awards) för Hottest Hook för låten Hate it or love it - en hook som 50 skrev. G-G-G-G-G-G-G-unit! Ska bli intressant att se hur det går för Game utan 50...

Eddie Guerrero död


Eddie Guerrero dog igår av hjärtfel. Han dog på ett hotellrum, dagen innan han skulle brottas om världsmästartiteln - en titelmatch han förväntades vinna eftersom Batista är skadad och en annan superstar behövde axla manteln i Batistas frånvaro. Och vem bättre än Guerrero, som redan har varit mästare. Eddie som kommer från en legendarisk wrestling-familj, var en missbrukare av alkohol och droger, innan han fann Gud och fick en nytändning i karriären när han slog Brock Lesnar och blev mästare. Guerrero var en ascool wrestlare och levde efter mottot: "I lie, I cheat, I steal!" - på sistone har han battlat ut några grymma matcher mot Rey Mysterio, och Eddie var en grym kombination av wrestling-kunnande och showmanship - en ovanlig kombination.

Ännu en wrestlare har alltså dött i förtid. Precis som Big Bossman, Mr. Perfect, Texas Tornado, Yokozuna, Andre the Giant, British Bulldog, Ravishing Rick Rude med flera gjort dessförinnan, bara för att nämna några... Utöver de mest kända wrestlarna, kan flera hundra wrestlare läggas till listan på de som har dött i förtid, och ofta så tidigt som i 30-årsåldern. Och de allra flesta dör av en hjärtinfarkt eller något annat som framkallats av ett alldeles för hårt leverne, och desto ovanligare är det att nån dör i ringen (som t ex Owen Hart). Wrestlinglivet är mycket hårt med mycket resande och långa turnéer utan paus (ungefär 300 dar om året) och det finns väldigt lite tid för att läka skador. Dessutom är det ju en enorm press på wrestlarna och anabola steroider och andra droger lär nog vara regel snarare än undantag. Tragiskt, men det kommer nog inte ske en förändring anytime soon, business is business...

Knicks första vinst för säsongen

NYK 105 - SAC 95


Första vinsten efter fem raka förluster. Nu kan vi börja rada upp vinsterna! Stats: Marbury 17 p och 7 ass, Frye 19 p, Crawford 16 p, Curry 16 p. För referat gå till Si.com's artikel.

fredag, november 11, 2005

Christian gör comeback på TNA

Goda nyheter. Min favvo-wrestlare Christian har alltså inte slutat helt och hållet. Han har bara bytt till lågbudget-rivalen TNA, efter att ha blivit besviken på hur han blivit behandlad av Vince McMahon (vem är inte det?). TNA är ju wrestlingshowen med en åttahörnig ring och som går på Eurosport. Det komiska, men samtidigt usla, är att kommentatorn är en svensk Eurosport-anställd gubbe som nyss kommenterat typ curling eller tennis och nu måste ta detta på lika stort allvar, även om denne uppenbarligen inte är en fan av "sporten". Inte ens Chris Härenstam (som ju gladeligen lika gärna kommenterar vattengymnastik med samma påklistrade passion som när han kommenterar fotbolls-VM) skulle ta ett sådant sellout-jobb, men det här är alltså nån som verkligen behöver cashen. Varför ringde inte Eurosport och tillfrågade Bruno och Hoa-Hoa istället?
.
In other wrestling news: Batista är skadad (åtminstone i WWE-världen), John Cena slog Michaels & Angle på Taboo Tuesday för att behålla bältet (men buades ut av halva publiken, med andra ord av alla över 12 år - Cena håller på att bli mer och mer kritiserad som mästare) och slutligen kan jag rapportera att Ric Flair slog Triple H i en cage match och försvarade sin Intercontinental-titel.

torsdag, november 10, 2005

Tara Reid's awful plastic surgery

För er som eventuellt tycker att Tara Reid är het (hur det nu skulle vara möjligt...?) ta och klicka här. Men jag varnar er: ENTER AT OWN RISK! Förbered er på något av det värsta ni har sett, alla kategorier. Men innan ni klickar er vidare, först en påminnelse om hur Tara Reid ser ut när hon är påklädd och nykter:



Jag kan i sammanhanget berätta att en kompis (låt oss på bloggen kalla honom för "The Don") som i vanliga fall håller sig "kall och monoton" (och som också diggar Tara Reid skarpt bör tilläggas, eller rättare sagt diggade...) fick ett okarakteristisk känsloutspel över en MSN-session mitt i natten, efter att jag hade skickat över den här länken som fick hela hans världsbild att rasa. Det var ett klassiskt ögonblick helt enkelt! You had to be there...

När ni väl klickat er in på sidan, klicka då även på fler bilder med Tara Reid, för att få en heltäckande bild. Jag kan också varmt rekommendera att browsa igenom resten av sidan, som heter AwfulPlasticSurgery.com, den är grym! Där finns så gott som alla Hollywood-profilers snedsteg under kniven.

Egentliga anledningen varför vissa rappare har keps, Pt IV

Kastar in ett par bonus-heads.

Coneheads the sequel
starring Mystikal

Obs! Bilden är (eventuellt?) retuscherad...

Och by public demand: Memphis Bleek igen...

Egentliga anledningen varför vissa rappare har keps, Pt. III

50 cent i en situation där han, om man säger så, mot sin vilja måste ta av sig kepsen:

Nu vet vi varför den sitter på i vanliga fall... Bilden visar också varför vissa passar bättre med hår på huvudet än utan. 50 kastar ju allt oftare kepsen numera, och har skaffat en mer passande friss som gömmer that big ass head.

onsdag, november 09, 2005

Can't knock the hustle

Har just precis blivit erbjuden ett grymt jobb!!!

In the words of Flavor Flav:
YEAH BO-EEEEEE!!!


Mo' money mo' problems

Bjurmans desperation och effektsökeri når oöverträffade höjder

När Aftonbladet skulle skicka en korrespondent till USA och skriva sportkrönikor, vem valde de? Självfallet någon med ett gediget kunnande om a) sport i allmänhet b) amerikansk sport i synnerhet - det är ju det logiska, eller hur? Nej de valde Per Bjurman, "Sveriges bästa krönikör". Problemet är bara att han kan zip, zero, nada, nil, noll, inget om sport - och ännu mindre om amerikansk sport. Det här har lyst igenom flera gånger i hans krönikor, bland annat när han flera gånger har refererat till NCAA som en gymnasie-liga. Starkt jobbat P.G!
.
Men i dagens krönika har han t.o.m. lyckats överträffa sig själv. I tron om att vi svenskar inte kan nånting om NBA försöker han komma undan med att skriva en så skev och sensationssökande krönika som jag aldrig sett på maken. Men seddu den gubben gick inte. För krönikan handlar om mitt kära New York Knicks, och deras kontroversiella värvning av den unge, talangfulle centern Eddy Curry. Krönikan Hans hjärta kan stanna när som helst är så vulgär att man inte tror det är sant. Så här låter det när Bjurman går loss: "Rysk roulette", "Publiken håller andan", "Alla vet att en av spelarna, med lite otur, kan dö när som helst", "Så Eddy Curry lär få spela. Tills han dör? Förhoppningsvis inte." och så där fortsätter det. Motbjudande. Om Knicks skriver han: "Ingen trodde dock att någon NBA-klubb skulle vara tillräckligt ansvarslös för att knyta till sig en dylik vettvilling. Men jodå. New York Knicks, basketens eget Yankees, valde att bortse från riskerna och skrev ett fett kontrakt med unge Herr Curry."
.
För det första: Bjurman kallar Knicks för "basketens eget New York Yankees". Här ser vi prov på Bjurmans vilja att visa på sin kunskap, när den i själva verket säger en del om hans okunskap, med tanke på att Knicks har två titlar nånsin och Yankees vinner ungefär vartannat år. Givetvis hade Rangers varit en bättre liknelse, som ju också spelar i MSG, har samma ägare och sitter båda på en skyhög lönelista men har detta till trots inte mycket sportsliga framgångar att visa upp...
.
För det andra: Eddy Curry kallar han en girig "vettvilling" eftersom att han inte ville ta ett DNA-test (på Chicago Bulls inrådan) som eventuellt kunde avgöra om hans hjärtfel var av allvarligare karaktär eller inte. En sådant krav av en arbetsgivare, att ta ett DNA-test, är minst sagt ett etiskt dilemma, och är t.o.m. olagligt i flera stater. Däribland NewYork, som alltså inte ens FICK be honom ta testet. Flera läkare hade gjort andra typer av tester på honom och hade sagt att det var OK för honom att spela. Att Chicago Bulls ville testa Curry är givetvis fullt förståeligt (där är det även lagligt att göra så), de ville vara på den absolut säkra sidan, och satte Currys hälsa först. Men tro inte att det inte hade något med ekonomisk risk att göra heller. Och för Currys del, denna "vettvilling", han vill bara göra det som är hans dröm och har varit hela livet, nämligen spela basket på den största scenen i världen. Hade Chicagos test visat att Curry var för mycket av en risk hade han inte bara inte kunnat spela för Bulls, utan inte heller för nåt annat lag heller för den delen. Nånsin. Tänk på det. Han lever sin dröm, är det då verkligen så konstigt att han vill ta en risk? Speciellt med tanke på att flera oberoende läkare har gett honom klartecken att spela.
.
Givetvis är hela situationen väldigt känslig och allvarlig då det inte bara handlar om idrott och stora pengar, utan också om personers liv och hälsa. Men att vinkla det på det här sättet, att idiotförklara Curry, att beskriva Knicks som en riktig djävulsorganisation, och på ett sådant smaklöst effektsökande sätt dessutom. Gör lite research först, är mitt tips, för jag kan i alla fall inte klandra varken Chicago, New York eller Curry för den delen för hur de har agerat.

tisdag, november 08, 2005

Egentliga anledningen varför vissa rappare har keps, Pt. II

LL Cool J hade helt utan undantag ALLTID keps eller hatt eller nåt annat på huvudet förut, och i säkert de första 10 åren av LL's karriär hade i princip ingen sett honom utan nåt på huvudet. Ingen reflekterade märkbart på varför så var fallet, killen gillade väl bara huvudbonader? Men vi skulle dock snart få reda på den egentliga anledningen varför LL gömde hjässan:


Ladies Love Cool J- kungen av big ass heads

Beef update

Ok. Dags för en beef update.
  • Nas & Jay-z. Nas & Jay-z är som sagt vänner och det är endast en tidsfråga innan vi hör dem på en låt tillsammans. Och för övrigt har Jay-z fortfarande inte startat biff med nån än... svagt. Däremot har han blivit stämd av R. "Piss on You" Kelly, för konsert-debaclet som ju R. Kelly blev utkickad från.
  • Nas & 50 cent. Nas & 50 cent är faktiskt (nästan) vänner igen. Nas har kritiserats av 50 för att vara en Window Shopper i låten med samma namn (grym låt för övrigt) samt att han inte hjälpt sina vänner att tjäna pengar i samma utsträckning som 50 själv. Nas å andra sidan säger att han hade pengar långt innan 50 och att han tog med honom på turné när 50 fortfarande var en nobody och borde därför visa respekt. Hursomhelst: Nas säger att han vill sitta ner och prata med 50 och 50 är inte främmande för den idén. Vi får se vad som händer...
  • The L.O.X. vs. 50 cent. The L.O.X. har stora problem. De har t.o.m. annonserat att de ska lägga av (!) och sluta ge ut skivor. Men de tänker fortsätta ge ut mix-tapes. Bakgrunden är en tvist med skivbolaget Interscope. Sheek, Styles och Jadakiss får inget som helst gehör från skivbolaget och blir i princip behandlade som pesten. Deras olika solo-albums release-datum skjuts på hela tiden, bland annat Jadakiss Kiss my ass. Varför? Två ord: 50 cent. Simple as that. 50 ligger nämligen också på Interscope och har numera så stor makt på skivbloaget att han skämtsamt kallas för Curtis "Interscope" Jackson. 50 hotade ju Jadakiss för länge sedan att "One more word out his mouth I put Styles shit back" och L.O.X. har t.o.m erkänt att 50 har skjutit på deras albumsläpp. Vad som gör saken värre är att L.O.X.'s management team Ruff Ryders har gått bakom ryggen på Jadakiss och har förhandlat om att signa Jadakiss till G-unit (!!!). Sheek hävdar att det aldrig kommer ske, men de känner sig i vilket fall förrådda av Ruff Ryders. 50 däremot tror på idén, och hänvisar till att Mobb Deep svalde stoltheten - efter att ha fått sig en släng av 50 i en Jadakiss-diss ("Jada don't fuck with me If you wanna eat/ 'cause I do your little ass like Jay did Mobb Deep") - och att de efter att ha signat med G-unit fick sin största försäljnings-hit nånsin (Outta Control Remix, ännu en grym låt för övrigt). Fortsättning lär följa...
  • The Game vs. 50 cent. G-unit och 50 cent har sedan länge slutat bry sig om vad Game gör. Dessvärre kan man inte säga sak om Game. Det är nu officiellt: killen har tatuerat in G-unot på kroppen. Hur besatt kan man bli egentligen? Måste säga att Game visar upp lite bipolar tendencies... han behöver hjälp stackarn. Den stora frågan gällande Game är dock om Dr. Dre kommer att producera hans nästa skiva eller inte. Dre sitter ju i kläm mellan de två rapparna och det pågår en riktig maktkamp på hög nivå. 50 hävdar hursomhelst att Dre inte kommer att producera ett enda spår. Skivans framgång är ju helt beroende av om Dre producerar den eller inte... utan Dre's beats och 50's hooks, vad finns kvar egentligen av Games musik? Bara en massa name-droppande... ingen hit med andra ord.
  • Ja Rule vs. 50 cent. Who cares?? Det tragiska för Ja Rules del är att han är helt utanför radarn trots att han hade ett par jättehits på förra skivan (New York och Wonderful).
  • Mase vs. Dipset. Mase har ju lämnat predikstolen för en stund och är numera Murder Mase igen. En mördande pastor? Något för WWE, kanske...? På mix-tapes har han dissat Fabolous, Loon, Brandy (!) och så förstås Cam och Dipset. Cam'ron säger dock att han inte vill ha med det att göra, men att han inte har nåt emot om hans crew svarar. Dessutom hävdar Cam att Mase försökte bli en del av Dipset så sent som i somras... Beef, I love it!!

måndag, november 07, 2005

Egentliga anledningen varför vissa rappare har keps, Pt. I

Varför har vissa rappare alltid, och då menar jag verkligen ALLTID på sig nåt på huvudet? Vare sig det är en doo-rag, en keps eller nåt annat - somliga har alltid nåt på huvudet. Jag har tagit reda på varför. They got some big ass heads, that's why. Först ut, Memphis Bleek:

Är det Mr. Peanut som kommit på besök? Toppen av hans huvud ser ut som en landningsplatå för en helikopter. Sätt på dig kepsen igen Bleek!

En sorglig dag för Wrestling-lovers

Min absoluta favorit-wrestlare Christian har slutat. Faan också! Slutar Kurt Angle, ja då kan de lika gärna lägga ned hela skiten!

Captain Charisma
Jag kan inte fatta att det är sant. Christian var enligt mig wrestling-historiens mest underskattade artist. Mest ihågkommen kommer troligtvis Christian bli för åren tillsammans med Edge. Men att han bara vann Intercontinental-bältet som solo-wrestlare är en skam när man ser tillbaka på det... hur kan han inte ha varit mästare när såna hacks som John Cena och Chris Jericho varit det? Skandal rent ut sagt. Det är bara att hoppas att han kommer tillbaka... Hur det än blir med det så är en sak säker: Jag kommer alltid vara en av Christians "Peeps".


onsdag, november 02, 2005

DPGC television show

Vill du bli en Dogg Pound Gangsta Crip? Nu har du chansen!



Daz och Kurupt ska nämligen arrangera en tävling i stil med Idol, själva sitta i juryn och utse vem som vinner en plats i den legendariska rap-gruppen.

Projektledaren (Arnold White):
"We'll announce the winners on DPG TV and the four final contestants will get the opportunity to battle it out right on television while Daz, Kurupt and I judge their performance. It will definitely be a DPGC Idol." (Vafan är DPG TV? Hybris...)

Hursomhelst, tror du att du har vad som krävs? Skicka då in en ansökan till:

The Best Pitch DPGC Idols, Post Office Box 16254, Savannah, Georgia 31416