När Larry Johnson signade med Knicks var förväntningarna höga. LJ hade dominerat collegebasketen och var "grandmama" med Charlotte Hornets och hela NBA. Från att ha varit ett atletiskt och fysiskt monster, hade LJ:s spelstil hämmats av en ryggskada och karriären i New York blev inte riktigt som man hade tänkt sig. Enligt mig blev den bättre.
LJ stod inte längre för 20 poäng och 10 returer och feta dunkar som i Charlotte. Istället stod han för ledarskap, stabilitet, karaktär och ett avgörande skott när det krävdes. LJ var klippan i laget som tog sig till final 99. Medan Sprewell var stjärnan, H2O var poängmaskinen och Camby uppkomlingen så höll Johnson ihop laget när Ewing var skadad.
Tyvärr fick inte Johnson avluta karriären på ett önskvärt sätt. Skadorna hindrade honom till slut från att slutföra sitt kontrakt som aktiv, så han fick sitta av sista åren av kontraktet som idrottsinvalid. LJ som inte ansåg sig vara en stjärna vägrade att göra någon affär av sin pensionering, och ville inte ens ge en presskonferens, så LJ:s karriär slutade med ett enkelt pressmeddelande från Knicks ledning.
Knicks, och NBA i allmänhet, behöver fler spelare som Larry Johnson.
"The Story of LJ and the 4 Point Play"
"The 99 Knicks Tribute"
torsdag, december 18, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Såg just 4-point play-videon... minns inte, kunde vi se den matchen på någon kanal eller fick man bara se det i efterhand? Hade för mig att vi i alla fall kunde se finalen det året. Inte bara Jeff van Gundy som får rysningar av att se det i alla fall, trist att NBA-intresset avtog så kraftigt för mig nåt år eller så efter det där =/
Skicka en kommentar