Redan efter FB-posten kollade jag upp och lyssnade ett antal gånger på den ursprungliga signaturmelodin. Kände igen den från serien. Georges version är högstämmigare. Mysigast är när han understryker texten med en axelryckning andra gången han spelar upp meddelandet.
Tyckte väl att den var väl lik signaturen till Hill Street Blues, men tänkte att det bara var en nuförtiden snarare regel än undantag-stöld. Det var det inte. Samme Mike Post har skrivit båda låtarna och dessutom den i samma genrer klingande L.A.-lawsignaturen. Det ante mig. Han har ett särskilt sound den där Post. Och det utklassar merparten av dagens "låtskrivare" med hästlängder.
Mike Post visade sig också ligga bakom MacGyver-temat, en låt som utklassar själva serien. När jag nu lyssnade på den märkte jag att låten har stora likheter med Bumbibjörnarna och Piff och Puff- räddningspatrullen. När jag kollade upp det hela visade sig båda de sistnämnda vara skrivna av samma strävsamma par; Michael och Patricia Silversher. Vilket sound och vilka hidden gems. Skulle vinna vilken Melodifestival som helst. Vilken dag som helst.
Denne Mike Post. Visserligen låter allt likadant, men allt är ju bra om än på precis samma sätt. Tyckte att Magnums theme song var väldigt lik signaturerna från tidigare uppräknade TV-serier. Kollade upp det och vilket namn dyker upp om inte Mike Posts. Sannerligen säger jag dig. Nu fattas bara att han skrivit Cagney och Lacey också.
Få kommer nog ihåg den TV-serie som hette Paper Dolls (Modedockorna när den kom till Sverige), handlade om modellbranschen och bland annat inkluderade en något mindre bedagad version av Nicollette Sheridan. Jag kommer ihåg den. Men mest av allt kommer jag ihåg signaturen. Lyssna och låt dig ryckas med. Andra versens insläng av The Police-basgång bör särskilt noteras. Tänk att det kunde vara så här melodiöst en gång i tiden (apropå ditt inlägg om att det mesta inte var bättre förr). Mark Snow heter upphovsmannen, som också skrivit Starsky & Hutch och Hart to Hart. På den tiden behövdes inte ett kollektiv på fem nollor för att snickra ihop något. http://www.televisiontunes.com/Paper_Dolls.html
Trösten är att, även om hans storhet gått massorna förbi, kan du tänka dig hur STORMRIK han måste vara. Royaltypengar för världsomspännande TV-serier som går i repris efter repris efter repris. Tänk dig About a Boy-pengar gånger 2 miljarder. Sinnes.
7 kommentarer:
Redan efter FB-posten kollade jag upp och lyssnade ett antal gånger på den ursprungliga signaturmelodin. Kände igen den från serien. Georges version är högstämmigare. Mysigast är när han understryker texten med en axelryckning andra gången han spelar upp meddelandet.
Ninna
Tyckte väl att den var väl lik signaturen till Hill Street Blues, men tänkte att det bara var en nuförtiden snarare regel än undantag-stöld. Det var det inte. Samme Mike Post har skrivit båda låtarna och dessutom den i samma genrer klingande L.A.-lawsignaturen. Det ante mig. Han har ett särskilt sound den där Post. Och det utklassar merparten av dagens "låtskrivare" med hästlängder.
Mike Post visade sig också ligga bakom MacGyver-temat, en låt som utklassar själva serien. När jag nu lyssnade på den märkte jag att låten har stora likheter med Bumbibjörnarna och Piff och Puff- räddningspatrullen. När jag kollade upp det hela visade sig båda de sistnämnda vara skrivna av samma strävsamma par; Michael och Patricia Silversher. Vilket sound och vilka hidden gems. Skulle vinna vilken Melodifestival som helst. Vilken dag som helst.
Fullständigt sensationellt!
Denne Mike Post. Visserligen låter allt likadant, men allt är ju bra om än på precis samma sätt. Tyckte att Magnums theme song var väldigt lik signaturerna från tidigare uppräknade TV-serier. Kollade upp det och vilket namn dyker upp om inte Mike Posts. Sannerligen säger jag dig. Nu fattas bara att han skrivit Cagney och Lacey också.
Ninna P.I.
Få kommer nog ihåg den TV-serie som hette Paper Dolls (Modedockorna när den kom till Sverige), handlade om modellbranschen och bland annat inkluderade en något mindre bedagad version av Nicollette Sheridan. Jag kommer ihåg den. Men mest av allt kommer jag ihåg signaturen. Lyssna och låt dig ryckas med. Andra versens insläng av The Police-basgång bör särskilt noteras. Tänk att det kunde vara så här melodiöst en gång i tiden (apropå ditt inlägg om att det mesta inte var bättre förr). Mark Snow heter upphovsmannen, som också skrivit Starsky & Hutch och Hart to Hart. På den tiden behövdes inte ett kollektiv på fem nollor för att snickra ihop något.
http://www.televisiontunes.com/Paper_Dolls.html
Fantastiskt vilken karriär! Mike fuckin Post!
Trösten är att, även om hans storhet gått massorna förbi, kan du tänka dig hur STORMRIK han måste vara. Royaltypengar för världsomspännande TV-serier som går i repris efter repris efter repris. Tänk dig About a Boy-pengar gånger 2 miljarder. Sinnes.
Skicka en kommentar