Mitt första rapalbum

Var Apocalypse 91 (The Enemy Strikes Black) med på den tiden övertunga Shut Em Down.



Nog ingen slump att det här var min första rapskiva i hyllan med tanke på att jag mest lyssnade på hårdrock innan. Det här är ju i princip hårdrock över ett hip-hop beat. Eller är det hip-hop över en hårdrock track. Anywho, memories...

Ma$e 3000

Imitation is the sincerest form of flattery. Och Mase har många imitators. Utan tvekan är Fabolous den mest värdiga. Den här gamla dängan är mer Murda Mase än P Diddy named me pretty.

Instruktionsmanual för hur man gör en classic år 1989

Kavaj rätt på bar överkropp.

Feeeta axelvaddar.

Omotiverade cykelbyxor.

Snedklippt high fade.

Rakade mönster på tinningen.

Running man dansen i sidled.

Snygga manliga dansare, men inte tillräckligt snygga för att slita blicken från den riktiga stjärnan.

Default juckrörelser.

Givet inslag av "jaga-tjejen-dansen" á la The way you make me feel.

En wack rapvers med "cool attityd".

Stora bokstäver i bakgrunden som stavar ut låttiteln om man mot förmodan missat refrängen.

Försök till högklassig "acting". Ena stunden lekfull och crazy, nästa stund totalt bristande självironi och dödsallvarlig slash kåt blick.

Med andra ord succé.



Glömde jag säga att låten är fet också?

And we did nothing. Absolutely nothing that day.

Bran Van 3000 - Drinking in L.A.



Feeling kinda groovy, working on a movie (Yeah Right!).

Fet.

Vers --> Refräng

Har ni också funderat på varför de flesta verser är så mycket grymmare än refrängen?

Det är nog därför jag gillar raplåtar utan refräng, fria från sång eller corny catch phrases. Här är DJ Premier så fet eftersom han kan göra en "refräng" av lite samplade lines från andra feta låtar och få det att låta magiskt.

Men nu handlade ju det här inlägget om Eurythmics? Första anledningen är att When tomorrow comes är deras fetaste låt. Andra anledningen är att den exemplifierar vers över refräng teorin.

Barbershop playa hated

In the absence of Big & Pac är det tur att hip-hop ändå har producerat en eller ett par riiiiktigt grymma artister. Kanye West är definitivt en av dem.



Extremt underskattad emcee också. Enligt mig krossar han Freeway och Mos Def på den här tracken. Och då ska man komma ihåg att Kanye bara ansågs vara en rappande producent på första skivan.

Kanyes vers:

Aiyyo, two words, Chi town, South side, world wide
Cuz I, rep that, till I, fuckin die
One neck, two chains, one waist, two gats
One wall, twenty plaques, dudes say, "Gimme that"
I am limelight, Blueprint, 5 Mics
Go getters rhyme like, shoulda been signed twice
Most imitated, Grammy nominated
Hotel accommodated, cheerleader, prom dated
Barbershop, playa hated, mom and pop, bootlegged it
Felt like it rained till the roof caved in
Two words, Chi town, raised me, crazy
So I live by two words, "Fuck you, pay me"
Screamin, Jesus save me
You know how the game be
I can't let em change me
Cuz on Judgment Day, you gon blame me
Look God, it's the same me
I (Throw) basically know now (Your) we could (Up) racially profile (High)
Cuffed up and hosed down, pimped up and hoe down (ohhhhhh)
Plus I got a whole city to hold down (ohhhhhh)
From the bottom to the top
The only place to go down

Movie stars in music videos

Visst är det märkligt hur man verkligen kan gilla en eller ett par låtar av en random artist men samtidigt aldrig känna en urge att checka in artisten/bandet i sin helhet och lyssna in sig på hela eller åtminstone delar av katalogen? Lathet? Eller en korrekt instinkt att det här är peaken och att resten sannolikt bara kommer att urvattna intrycket av det man njuter av i sin avgränsade briljans?

Tom Petty är en sån artist. Av någon anledning älskar jag Learning to fly och Into the great wide open. Kan nog bero på att dessa slog igenom då man faktiskt såg på MTV, på den tiden MTV faktiskt i huvudsak spelade musikvideos. Learning to fly minns jag som en utflippad video med massa psykedeliska inslag som body painted topless W.T.s, men jag kan ha fel (för lat för att youtube it). Into the great wide open går det däremot inte att glömma för en sekund eftersom Johnny Depp (snyggcoolaste actorn ever?) hade en av musikvideohistoriens fetaste cameos i videon. Och på denna ganska långsökta väg tänkte jag droppa några till videos som förgyllts av movie stars.

Tom Petty and the Heartbreakers - Into the great wide open feat Johnny Depp and Faye Dunaway



Paul Simon - You can call me Al feat Chevy Chase



(The mother of all video cameos. Fun fact: Varje gång Al Harrington i NY Knicks sänker ett skott så spelar dem You can call me Al)

Paula Abdul - Rush Rush feat Keanu Reeves



(Mellanstadieballad. Och på den tiden fet video. OK, även fet idag.)

Fatboy Slim - Weapon of choice feat Christopher Walken



(Bara för att C-Walkens är så cool. OBS! Varning för wack song, may have to mute the sound...)

Britney Spears - Everytime feat Stephen Dwarf



(Varning för att den här duden frontar som han är actor, tydligen har han varit med i nån av Blade filmerna... tar mest med den eftersom Britney är i sin dekadenta prime här och är easily effable. OK jag har officially flippat.)

Madonna - Papa don't preach feat Danny Aiello




(På den tiden Madonna var cool. Danny Aiello är alltid cool. Synd bara att han aldrig får en decent roll.)

Aerosmith - Crazy feat Alicia Silverstone & Liv Tyler



(Puberteten. Need I say more?)

Och förstås Cryin...



Bruce Springsteen - Dancing in the dark feat Courteney Cox




(You know I had to do it.)

Heck, I could go on all day, men nu måste jag gå och lägga mig...

I'ma go down to the liquor store and find my friend named gin

Dags för en throwback video classic.

Domino - Sweet Potato Pie



Domino, de där jeansen kan inte varit snygga under någon era, speciellt inte när de är uppdragna till naveln. Hela stilen är mer Carlton Banks än gangstarap. Inget fel med det, det vill säga om det inte är unintentional. Och vad ska man säga om the video hoes, kvantitet över kvalitet känns som en rättvis beskrivning. Inget av detta fråntar dock att låten är en grym klassiker.

We got 4 minutes so everybody get with it

Vad vore Will Smith utan Kool & The Gang? Utan Summer Madness ingen Summertime. Utan Summertime ingen Fresh Prince. Och så vidare.

Men den kanske fetaste användningen av the Summer madness sample har Posdnous gjort på den här gamla klassikern...

Da Bush Babees - The Love Song feat Mos Def

You can listen as well as you hear

Hur bra är den här låten egentligen? Sinnes. Starka minnen från barndomen. Men på den tiden fattade jag inte riktigt innebörden i texten, som ju lätt måste platsa på någon slags Top 10?

Mike & The Mechanics - The Living Years



Skjut inte upp till imorgon vad du egentligen vill och borde säga idag.

I dagens I heart Andre 3000

Kelis - Millionaire feat Andre 3000



Hur fett är det här beatet? Producerad av Andre själv förstås. Älskar samplingen av Slick Rick på slutet.

Snälla kom tillbaka Andre.

X to the Z

Långt innan Xzibit larvade runt på Pimp my ride så gjorde han musik som faktiskt var bra. Både At the speed of life och Restless var bra skivor. Det är intressant hur allt går i cykler, jag har inte lyssnat på de skivorna på evigheter och nu går de varma igen. Så vi ses igen om sisådär 3-4 år antar jag?

En ung Xzibit, när musiken fortfarande var on point.

Alkaholik är fet. Sorry I'm away so much också. Get your walk on likaså. Och ni vet att jag måste nämna Paparazzi.

Men den låt jag vill lyfta fram just idag är...

The Foundation



... producerad av Cypress Hills DJ Muggs och som samplar en viss...

Billy Joel - The Stranger



"It's a shame, niggas in the rap game, only for the money and the fame."

Ironi, Xzibit. Ironi.

The 90s, so far away

Här är ett par throwback vids á la 90s courtesy of Soul For Real, bara för att...

Every little thing I do



Candy rain



Nu när vi går in i TjugoTio är det dags att inse att 90-talet är the new 80s. So, so, so far away... Och med detta är det väl dags att en gång för alla konstatera att 90-talet är det bästa årtiondet någonsin?

Musiken ägde alla andra decennier easy.
TV-spelsrevolutionens era.
The internets were born.

Case closed.

Times like these...

Den här låten använde George W. Bush till sin återvalskampanj, utan Foo Fighters kännedom. Dave Grohl lackade ur och kände att de därmed prompt behövde stötta världens största torrboll (och flip-flopper, se nedan) John Kerry istället.

Säg vad man vill om Dubya, men taste for some goooood music har han i alla fall. Originalet är också löjligt grym, men idag känner jag mig acoustic och den versionen är om möjligt ännu fetare.

Happy freitag bragders!



Och lite fredagshumor. En political advert av Dubya himself.

Lil' Malik

Den som inte gillar Snoop Dogg måste vara packad. Eller nej, då gillar man ju Snoop ännu mer. Den som inte gillar Snoop måste vara nykter som fan. Literally and metaphorically speaking.

Vad vore the rap game utan Doggystyle egentligen...? Ett guldkorn på skivan som ofta glöms bort i sammanhanget är Pump, Pump där Lil Malik från anti-Kriss-Kross-gruppen Illegal fullkomligt mördar sin vers. Eminem på Jiggas Renegade? Try Michael Myers i Halloween. Snoop droppar ett par feta lines såklart (Let the motion of ya body be the key cos we be tha muthaphuckin g funk family...) men i slutändan slaktar Mr. Malik Snoop som Drew Barrymore i första scenen i Scream.

Snoop Doggy Dogg - Pump, pump feat Lil Malik



För att ge lite sammanhang till er som inte kan er Illegal (jag gissar att lillebrushan hade ett av cirka 10 ex i hela Sverige back in the day...) så får jag uppdatera er på en av deras få hits. De la ned kort efter debuten och gud vet vad de gör idag.

Illegal - We getz busy



För ordningens skull ska nämnas att Jamal också hann släppa en av 90-talets fetaste låtar.

Jamal - Keep it real



För longtime loyal readers of Bragdbloggen vet ni att jag redan kört Keep it real förut... men precis som Barry White tycker jag att too much of anything good can't be bad.

Hey now, hey now

Don't dream it's over

Ända sedan jag spenderade 5 timmar om dagen spelandes GTA Vice City så har jag varit en enorm sucker för 80s hits. Den här låten är visserligen inte med på Vice City, men den hade platsat. Lätt. Tändning 3.0.

Genesis 3:25

God will take good care of you. Just do as say don't do as I do.

En av de gånger där låt/melodi, video och budskap kommer tillsammans i en grymt bra kompott.

Hur gammal är man om man kommer ihåg denna?

Hur ung är man om man inte sett den?



Aah. Tiden då supermodeller var supermodeller. Får man gissa att Chris Isaak var ansvarig över castingen, samt videons "storyline"?

Kan meddela att jag tyckte HC var mega hot när den här videon kom. Å andra sidan var man pubertal då så allt som inte såg ut som ett komplett ras var nice, typ. Men så här i efterhand kan jag säga att videon har stood the test of time. HC slår lätt dagens video hoes. Dessutom gillar jag låten.

Andre 3000 Tribute aka Outkast Tribute aka They call it horny because it's devilish

Biggie or 2Pac? Den eviga diskussionen. Med all rätt.

Men post Pac & Biggie har det mest handlat om Jay-z och ibland Nas. Och på senare år om Lil Wayne. Men alldeles för sällan Andre 3000.

Enligt mig är hans rhymes bättre än Jay, Nas och Lil Wayne. Men tyvärr har Andre's rapkarriär överskuggats av hans Prince-fas, då Andre mest framstod som en manlig lightvariant av Lauryn Hill. År av hybris där den riktiga talangen fick take a backseat till experimentell waste of time.

Men när Andre stod på toppen av sin rapkarriär - och då talar jag alltså inte om några kräkreflexretande Love below hits - var han helt osannolikt grym. Hans delivery var/är second to none. Innebörden i texterna flög över huvudet på allihopa. I stort sett alla bars han någonsin rappat var instant classics. Andre borde ha prenumererat på Verse of the month i The Source, de kunde lika väl ha lagt ned den spalten i tidningen och istället kallat den "Runner up of the month".

Men bäst av allt är att det numera känns så bra att återigen kunna deklarera min kärlek för Andre, Big Boi och Outkast. För så var det inte alltid...

Först kom ett debutalbum som gav kladdbralla. Sen kom ett sophomore album som cementerade deras plats som owners of the rap game. Och fortfarande hade inte en jävel någon aning om vilken de var (förutom folk som hängde på andra våningen på Skivhugget). Sen efter ett tag kom en stoooor hit som hette Ms Jackson (jag tror ni eventuellt har hört den ;). Men det kunde jag leva med. Låten var fet och även om den letade sig in på NRJ, fick jag lära mig att leva med det. Men det skulle bli värre...

När Hey Ya! spelades flockades alla scooba roobas till dansgolven på studentnationerna medan Bragden stod bredvid i pur förskräckelse och bevittnade min favoritgrupp kidnappas och våldtas av ignoranta zombies. Sen när jag gick till skivaffärerna och såg ATLiens och Aquemini massproduceras ånyo för att reas ut för 99 kronor letade jag i panik efter spypåsen i stolsryggen framför mig, men sen insåg jag att jag inte satt på ett flygplan utan att jag stod på Åhléns bredvid en kille som greppade ATLiens samtidigt som han höll i ett album med Nickleback. Att sälja två av hip-hophistoriens största klassiker för ett reapris för att rida på en skamlös popvåg var närmast ett svek mot en av gruppens äldsta anhängare. Bara tanken på att se de klassikerna samla damm i svettluktande rum över hela landet gjorde mig deprimerad. Nej, för några år sen hade jag officiellt broken up med Outkast, och framförallt Andre som hade satt denna ondskefulla boll i rullning i och med sin larviga "hitlåt".

Men efter regn kommer solsken heter det ju. Ibland är det positivt att bevittna sin favoritgrupps karriär dö. Det kan ge sinnesro. Och tack och lov är numera Outkast ett minne blott i mainstream medias guldfiskhjärna. Så nu kan jag plocka fram mina skivor igen. Och nu kan jag svara på frågan vilken musik jag gillar, Outkast, utan att framstå som en "jag gillar hip-hop på dansgolvet efter 4 öl när de spelar it's your birthday och den där låten med han med plåstret"-dude. Serenity now.


Baksidan av myntet är ju att pga Outkast fell off completely för några år sen kan man enbart klänga sig fast vid det förflutna. Men hey, man kan inte få allt, right?

Andre fokuserar dessvärre numera mer på film och tyvärr känns Outkast för ofokuserade . Men när Andre väl greppar micken räknar jag fortfarande med stordåd varje gång.

Lyssna på ett axplock av mina favoriter och låt texterna marinera din hjärna med knowledge.

Outkast - Humble mumble feat Erykah Badu


Too Democratic, Republic fuck it
We chicken nugget, we dip in the sauce like mop and bucket
Blue-collar scholars, who'll take your dollar and wipe my ass wit it
You living for the lotto never hit it,
I met a critic
I made her shit her draws
She said she thought Hip Hop was only guns and alcohol
I said "Oh hell naw!" but yet it's that too
You can't discriminate cause you done read a book or 2
What if I looked at you in a microscope saw all the dirty organisms Living in your closet
would I stop and would I pause it "whoo"
To put that bitch in slower motion, got the potion and the antidote
And a quote for collision the decision Is do you want to live or wanna exist
The game changes everyday so obsolete is the fist and marches
Speeches only reaches those who already know about it
This is how we go about it

Outkast - Chonkyfire



Outkast - Aquemini



My mind warps and bends floats the wind count to ten
meet the twin Andre Ben. welcome to the lion's den
original skin many men comprehend
I extend myself so you go out & tell a friend
Sin all depends on what you believing in
Faith is what you make it that's the hardest shit since MC Ren
Alien can blend right on in wit' yo' kin
look again 'cause I swear I spot one every now & then
It's happenin' again wish I could tell you when
Andre this is Andre y'all just gon' have to make amends

Outkast - Babylon



I'm fascinated by the way yo
nipples peak at me through yo blouse
freaky me, freaky you
can't help but be aroused
'scuse me lord less for thinking
but that's the way we was brought up
sneaking to watch playboy at night
we all must be caught up in worldly ways
Chemistry between boys and girls
is a lot like when we went to the woods
and laid with the squirrels
during P.E., we'd be
exploring each others privates
hunching with all our clothes on
until we felt excited then, aaaah
oh now its on from here on out
put yo hands in the atmosphere
if you know what I'm talking bout
now if two hearts done walk on out
and I see you on the next song
they call it horny
Because its devilish
now see we dead wrong

Skånskrap.com

Skånska när det låter som bäst + Svensk hip-hop när det låter som bäst = Succé.



Jag gillar verkligen de avlösande rapsen där Gonza schoolar unge herr Lilleman om livets hårda skola. Finns för lite såna här låtar med ett viktigt budskap som kidsen kan ta till sig...

(Tyvärr är videon incomplete, enda som fanns... Ps. apropå skånska, vad är det egentligen för dialekt Pauline rockar i den här låten?)