måndag, oktober 26, 2009

Have Keith sweatin starin down the barrel of my nine

Läste att Knicks rookie Toney Douglas gjort succé under preseason. Inte nödvändigtvis på planen. Men på karaoke-micken. Tradition i Knicks är att nya spelare måste sjunga för sina nya lagkamrater. Toney D valde Keith Sweats "Nobody" och ska tydligen ha gjort succé.

Grymt låtval som föranleder Bragden att slänga upp låten asap på bloggen.



För allting Knicks gå till Svenska Knicks Bloggen.

söndag, oktober 25, 2009

Oz

Vad är det egentligen som händer med Australien? Först Empire of the sun. Sen Cut Copy som jag tycker gjort den bästa skivan på evigheter. Och nu The Temper Trap med den här fina låten och videon.

lördag, oktober 24, 2009

Enjoy that shit from yo seat

Avslutar min lilla surfrunda nu innan kvällen och slänger upp en skön intervju med 50 cent från Allhiphop.com.








video platform
video management
video solutions
free video player


Jag checkar inte lika mycket efter 50 cents musik längre, men han gör fortfarande de mest underhållande intervjuerna. Det kan ju ha att göra med att jag älskar wrestling att jag tycker det. 50 på intervjumicken är hip-hops Chris Jericho.

Popeyes


Överallt hör jag folk - NBA ballers and beat writers, rappers och random löst folk - shout out Popeyes. Enligt ryktet kan KFC slänga sig i väggen. Har ett stort sug att nästa gång i USA beställa in en big ol' bucket o' chicken.

Nu sprang jag dessutom in i en låt med Clipse som är döpt efter restaurangen. En sån tribute kan ju bara innebära att stället är gold Jerry, gold. Läste på DN.se att Starbucks slutligen ska öppna i Sverige. Jag säger lägg ned det och bringa Popeyes hit istället, vi har ju ffs inte ett enda fast food chicken ställe.



^^ Ganska fet låt dessutom. Kul också att se att Cam'ron har hoppat upp ur poolen. Skulle gärna ta över Cams garderob, han har alltid fly gear.

Behind the scenes below. Shooting a video är inte så glamoröst anno 2009.

Sunt förnuft

Ny låt av Common, tillsammans med Cee-lo. Ingen kladdbralla, men helt OK feelgood musik för en lördag som börjar ta fart.

fredag, oktober 23, 2009

My credit don't crunch aka The Ferdinand boys

Sprang in i ett YT-klipp som jag trodde var Ali G. Men nej det var Rio Ferdinand som rappade tydligen.



Alla vet ju att Rio Ferdinand började i West Ham. Och artisten i videon, Kano, är från East Ham. Om jag inte minns fel så ligger West Hams hemmaarena Upton Park i East Ham, åtminstone var det den hållplatsen jag hoppade av på när jag var där och såg på en match för några år sen. Men å andra sidan trodde jag att West Ham låg i västra delen av London, inte östra, så vad vet jag?

Hursomhelst, originallåten är ganska fet ändå så nu åker den upp på bloggen. Om du är Jay-z eller om du bara inte gillar autotune upphöjt i 40 så föreslår jag att du zappar.

Kano - Rock n roller



När vi ändå är on the subject of Ferdinand måste jag slänga upp en skön video med hans lillebror Anton (som spelar i West Ham) där han gör the Soulja boy dance. Rörande :) So unfootballer-like.

Jag ville egentligen också slänga upp en gammal intervju från Hegerfors lördag på Canal Plus (men den fanns inte på YT) där Anton tar reportern till stallet (hästar är hans stora intresse) och i intervjun sjunger han smörsångs-R&B i stallet tillsammans med en kompis. De sitter på en höpall och bara vibar och wailar. Efter intervjun klipps det tillbaka till studion där Hegerfors inte visste hur han skulle reagera. Storslagen TV. Wifey satt med mig i soffan och var helt kär i Anton Ferdinand efter det, jag menar en miljonär som spelar fotboll i Premier League som samtidigt är en känslig kille som gillar hästar. Game over.

torsdag, oktober 22, 2009

From behind I'm a mastermind

Känsliga läsare kan zappa till en annan blogg. Ghostface droppar den mest grafiska sexlåt jag någonsin hört. Och då talar jag inte ens om videon, i jämförelse med texten är den rena rama kyrkobesöket.

Ghostface Killah - Stapleton Sex



onsdag, oktober 21, 2009

M-A-dollarsign-E


En sak som jag har gemensamt med Kanye West. Ma$e har alltid varit en av mina favorite rappers. Tyvärr blev Mase ran out of Harlem för många år sen, lämnade the rap game och blev en hycklande TV-pastor. Sen gjorde han en usel comeback med Bad Boy för att sen bli en hycklande TV-pastor igen. Sen gjorde han ytterligare en comeback, denna gång som en G-unit gangsta rapper, men det blev ett nytt misslyckade så han fick gå tillbaka till att bli en ännu mer hycklande TV-pastor igen.

Men nu är han tillbaka igen! Kanske på riktigt den här gången?

Först crashade han en radiointervju med Diddy och krävde att han skulle skriva på en release form:


Mase liksom flera andra Bad Boy artister som t ex LOX har ju varit inlåsta i Bad Boys "please sign on the dotted line and I own your soul forever"-kontrakt. Tydligen var det ingen full contract release, utan endast ett kontrakt som låter Mase collaba med andra artister. Och det har han redan hunnit göra:

New York minute remix

tisdag, oktober 20, 2009

She could do dis, she could do dat

G-Units nya artist Trav må se ut som Tracy Morgan och Tony Yayos lovechild, men han har droppat ett par feta låtar.

Ride the wave feat Lloyd Banks & Juelz Santana



^^ Beatet är riktigt sjukt. Den här låten borde spelas en gång i timmen på alla uteställen, even better sätt på instrumentalen och bara låt den pumpa. Originalvideo här.

Change

Dark Man X tribute

Ända sedan Tupac dog har man ställt frågan, "Vem är näste Pac?" Ja Rule försökte mer eller mindre bli Tupac, förstås med ett katastrofalt resultat. Eminem gjorde sitt bästa för att slakta Tupacs legacy när han med Afenis goda minne producerade den där usla skivan som jag vägrar komma ihåg namnet på. Samtidigt gjorde Jay-z en av världens sämsta covers på en av världens bästa låtar. Och 50 cent rappade på In da club att fansen gillar honom men att han vill att fansen ska älska honom på samma sätt som de älskar Pac. Lycka till med det!

Helt enkelt har det funnits en väldig massa pretenders. Några bra, några mindre bra, men i slutändan har alla jämförelser varit groteskt orättvisa.

Den ENDA jämförelsen som enligt mig åtminstone var i samma ballpark en gång i tiden är DMX. Utanförskapet och smärtan i texterna. Energin och ilskan i rösten. Legendauran kring personen, och karisman som lägger sig som en solförmörkelse på andra rappare. DMX var med sitt rakade huvud och buskiga ögonbryn, och med sin magert muskulösa kropp till och med ganska lik Tupac.

Under DMX peak var artister som Jay-z och Nas statister. Ett gästspel av DMX gav instant cred. Make no mistake, på låtar som Money, Cash, Hoes och Life is what you make it så var DMX den största stjärnan.

Numera är DMX en slagen man som har genomlidit sju svåra år av on again off again drogmissbruk och jail time. Men så var inte alltid fallet. När DMX slog igenom på slutet av 90-talet blev han den enda artisten i världen som fick se sina fem första album gå rätt in på förstaplatsen på Billboard.

Och i Bragdens bok kommer han alltid att vara en av de största.

DMX - 1 classic track per album i urval

It's dark and hell is hot - Look thru my eyes



Flesh of my flesh blood of my blood - Dogs 4 life



And then there was X - Here we go again



The great depression - I miss you



The grand champ - Ayo Kato



Year of the dog - Lord give me a sign



Att DMX är besatt av hundar betraktar jag som en ren bonus.


måndag, oktober 19, 2009

The rap era's out of control, brothers selling their souls, going, going, gone!


Nu var det för länge sedan jag drog en throwback vid from the golden era of hip-hop.

Intressant att EPMD rappade om selling out som en oroväckande trend redan 1992. Undrar vad de tycker om dagens rap game?

Btw så såg jag en freestyle med Erick Sermon för ett tag sen. Jag blev chockad, jag hade ingen aaaaaning om att han hade tungans gåva (som flickan sa). Jag trodde typ Redman skrev hans rhymes och att E bara vara en producer som rappade för att man tjänar extra cash på det sättet, ungefär som Dr Dre. Men hade jag fel, åtminstone att döma av E-doubles visit hos Tim Westwood.



lördag, oktober 17, 2009

Nintendo ♥ Svensk rap


Såg den här videon på nätet och som den sanna Nintendo 8-bits romantiker jag är måste jag omedelbart utnämna den till den fetaste musikvideon någonsin. Förnamn: Löjlig. Efternamn: Tändning.

Samspelet mellan låten och videon är on point. Inledningen med Mega Man på höghuset och flera andra moment visar på att de som gjort videon har riktig kunskap och kärlek till old school Nintendo.

Pato Pooh - Follow me feat Adam Tensta



Blow in the cassette. Hur många 90-talister hajar den?

Copy/paste shout out från YouTube infon till låten och videons makers:

Pato Pooh ft Adam Tensta - Follow me
Produced by: Jeff "Gameboii" Roman
Label: DehDinPoik Entertainment

Director: Maceo Frost
Assistant Directors: Ali Alzamli & David Paullo
Graphics / Artwork: Maceo Frost & Ali Alzamli
Artwork Contributions: Alec Laine & Maciej Kuczyński
Post Production / Animation: Maceo Frost
Concept: Maceo Frost & Simon Saneback
Mixed & Recorded by: Carlos Cae D´Tourniel
Mastered by Masse Beats in Redline Studios

Unemployment Benefit, Form 40


UB40 har ett par låtar som funkar lika bra till easy listening-förfest som till bakislyssnande (som idag).

UB40 peakade väl troligtvis i och med ledmotivet Can't help falling love till mjukporrfilmsthrillern Sliver med Sharon Stone. Men mina favoriter är dock Kingston Town...



... och förstås Red red wine


Jag läste en rolig grej om hur bandet kom till. Bandmedlemmarna träffades i vänterummet på arbetsförmedlingen och bandets namn kommer från ett a-kasseformulär. Ingen i bandet kunde från början spela några instrument och bandets första instrument köpte dem med pengar som sångaren Ali Campbell fått i kompensationspengar från en barfight. Efter den lilla historiebeskrivningen har jag alltid tyckt att det känts lite mer gangsta att lyssna på UB40.

torsdag, oktober 15, 2009

Allow me to reintroduce myself




En av mina favoriter. Saknar Chappelle Show riktigt mycket. Finns inga humorprogram av samma rang längre. Enda jag kan komma på är Mia och Klara och det är lite äpplen och päron att jämföra de två programmen.

onsdag, oktober 14, 2009