Iron Mike

Apropå förebilder. Här är en som inte riktigt passar in i den kategorin. Men när det handlar om en fängslande life story finns det få, om någon, som kan mäta sig med Mike Tyson. Så därför ser jag sjukt mycket fram emot att ladda ned - oops, jag menar ta en Ipren och köpa på DVD - denna dokumentär:



För ett par år sen var jag i Vegas och låg sömnlös på mitt hotellrum. ESPN Classic visade 10 entimmarsavsnitt av en programserie om Mike Tyson. Jetlaggen kombinerat med den enormt fängslade sportdokumentären gjorde jag att jag varken kunde eller ville somna. Programmen tog sin början i Mikes unga dagar som ligist, till när han senare träffade tränaren och mentorn Cus D'Amato som adopterade unge Mike och lärde honom att kanalisera ilskan in i ringen. Programmen följde senare Mike, match för match genom sina 37 matcher första matcher som han gick obesegrad genom, ända tills han fick stryk av Buster Douglas i Tokyo. Och sen dess har allting gått utför, i ringen och framförallt utanför ringen. Fängelse, avbitna öron och personlig konkurs är bara några av inslagen.

Men det var framförallt som ung som Tyson var oövertäffat dominant i ringen. Som yngling vann Mike sina första 19 proffsmatcher på knockout, ofta i första ronden. Utan att kunna speciellt mycket alls om boxning vill jag tro att Mike Tyson på sin allra bästa topp skulle slå Ali, Frazier och alla andra. Jag kan inte se hur någon skulle kunna stoppa honom.


Cus D'Amato: "The hero and the coward both feel the same thing, but the hero uses his fear, projects it onto his opponent, while the coward runs. It's the same thing, fear, but it's what you do with it that matters."

Till skillnad från vad många tror, pga Tysons minst aggressiva knockouts, så var Mike en fantastisk boxare defensivt sett. Han var en mästare på att vända försvar till anfall. Motståndaren svingar, Tyson duckar, och vips satt en vänsterslägga i nyllet. Motsåndaren nere för räkning. Senare i karriären, så hade han tappat mycket av det defensiva, och försökte gå rätt på knock. Med sin mentor död och en influx av negativa personer i sin omgivning, så tappade Tyson det som gjort honom till bäst i världen. Han gick från absoluta toppen av världen till totala botten, i stort sett för att stanna, endast för att då och då ta ytterligare ett par steg länge ned.

Vart var jag nu, igen? Jo, jag övertalar dig att kolla på den här dokumentären, det ska jag göra. Kan inte tänka mig att den blir annat än grym, för det finns inte många på jorden som har levt ett så fascinerande liv som Mike Tyson.

Dikembe Mutombo Tribute

Dikembe Mutombo skadade knät inatt och får slutligen, vid 42 års ålder, call it a career.
Läs ett fint blogginlägg om Mutombo av Knicks beat writer Frank Isola här.

Highlight reel


Största ögonblicket i karriären var säsongen 93-94 där han anförde åttondeseedade Denver Nuggets till en upset över förstaseeden (the now defunct) Seattle Supersonics. Mutombo hjälpte även Allen Iverson att nå finalen i NBA år 2001. Mutombo var en av alla Georgetown greats (bokstavligen) tillsammans med Ewing och Mourning. Mutombo var också den kanske största välgöraren NBA någonsin har sett och gav enormt mycket pengar, tid och kraft åt insatser i Afrika. En sann hedersman och en förebild för alla idrottsmän.

Monday Night Wars

För er som var med under WWF Monday Night Raw vs WCW Monday Nitro, återupplev och njut. För er som inte var med, upptäck a big piece of wrestling history.

Läs här och se nedan.

Enjoy!

And on and on...

Se tidigare inlägg. Redan nästa kväll händer detta:
NBA rules.

Bulls ser riktigt vassa ut. Rose är definitivt en star i ligan i 10-15 år till. Och Ben Gordon i playoffs är en helt annan spelare än i grundserien. Utan Garnett lär det inte bli någon back to back för Cs. Men det finns tillräckliga kvaliteter för att vinna en serie innan Cavs slår dem.

Behöver jag förklara...

... en gång till varför basket krossar fotboll?

Första rundan av Playoffs är igång. En av favoriterna, Orlando, losade Game 1 mot Philadelphia på detta skottet:
Återigen, hur många fotbollsmatcher avgörs i sista minuten, och inte sällan sista sekunden/sekunderna? I basketen händer det på löpande basis.

Blåvit extas

Om man jobbar på marknadsavdelningen på IFK Göteborg och får i uppdrag att styra upp en ny Blåvit anthem, vad gör man då när det självklara valet, Göteborg och tillika Sveriges störste artist, Håkan Hellström, håller på GAIS?

Man anställer en lightversion av Håkan som från ingenstans lyckas prestera en låt som blir en klassiker redan från första lyssningen. Jag får rysningar direkt.



Grattis Joel Alme och grattis till uppdragsgivarna på Blåvitt som styrt upp det här. Delvis upprättelse till fotbollen, som faktiskt också kan lyckas ibland.

NBA: Where amazing happens

På lördag börjar NBA playoffs. För er som följer Bragdbloggen vet ni att det blev ännu en förlorad säsong för mitt älskade New York Knicks. Men slutspelet är här och det betyder tändning oavsett. Jag har SAMTLIGA matcher på NBA League Pass så det kan inte bli bättre.

Om ni vill ha ett bettingtips så kommer Cleveland möta L.A. i finalen och där blir Kobe & co för mycket för Cavaliers. Kommer Garnett tillbaka från skadan kan man inte räkna bort Celtics i East, och Orlando är en sleeper om de kan överprestera i slutspelet (mycket tveksamt). Men West ser helt solklar ut för Lakers, speciellt när Ginobili är långtidsskadad i Spurs. Så Lakers som champs är ett bra bet.

Men det var inte anledningen att jag lade denna post egentligen. Det var faktiskt för att visa hur man gör reklam för en sport. Fotboll släng dig i väggen. Europa har MYCKET att lära av USA när det kommer till att bygga upp en stämning inför en match. Det är natt och dag rentav. Enjoy!

The official Amazing anthem 2009 Playoffs - Kanye West

Where amazing happens - the original

There can be only one - Kobe vs Shaq 2008

Lebron vs Garnett 2008

NBA Finals 2008 - Lakers vs Celtics - Magic vs Bird

Where will amazing happen this year? 2009 Playoffs

There goes the neighbourhood

Postar denna throwback classic endast av ett enda skäl. There goes the neighbourhood-samplen har av någon anledning ekat i mitt huvud hela dagen. Älskar termen there goes the neighbourhood, både i egentlig mening och som träffande metafor i en massa situationer. Skadar i och för sig inte att låten är fet heller, Ice Cube är definitivt Top 10 på en G.O.A.T.-lista, och ja, Abdullahi, Biggie versus Pac är på G, har bara sån ångest, vad jag än skriver kommer jag ångra mig dagen därpå.

Eminem's new face

Helt seriöst, har Eminem opererat sig under åren?

Visst man åldras ju och allt det där, men har inte Em fått den där galna botox-kärring-looken?

Now

Then

Jag förväntar mig att 99,9% av hela Hollywood & co ska lägga sig under kniven förr eller senare. Men sen finns det dem vars star power borde bygga på annat än utseende, kändisar vars anseende tar en större smäll om/när fåfänga och shallow insecurities visar sitt (bokstavligen) fula tryne. Eminem räknar jag till den skaran, och därför hoppas jag verkligen att det är XXL som har retuschat Em like crazy och/eller att jag överdriver. Men tyvärr känns det inte så.

In oder aus?

Is Asher Roth the new Eminem?





Såklart inte.

Han låter visserligen helt OK... men att han får en buzz på nätet som nästa big white hope säger fan en hel del om the state of hip-hop today.

Cassie's new do

In the words of Bruno:

Är Cassies nya friss "In oder aus"?

From Dru Down to 50 Cent

Satt och kollade på finalen av From Gs to Gents på MTV.


Snubben som vann heter Creepa.

Så här såg han ut som G:

Så här er han ut som Gentleman:

Slutsatsen är att, för att go from G to Gentlemen, för att vinna, ska man gå från att vara:

Dru Down...

... till 50 Cent:

Can you feel me?

Dennis Rodman Tribute

Såg på L.A. ink häromdagen och det fick mig att tänka.

Förr i tiden såg basketstjärnor ut så här:

Bird and Magic

Nu för tiden ser basketstjärnor ut så här...

AI

Sheed

LBJ

Hur gick detta till? Hur gick NBA från squeaky clean till completely tatted up? Svaret är...

Dennis Rodman!

När Dennis Rodman spelade var han hela ligans svarta får. Dels på grund av hans personlighet och livsstil. Men mest av allt på grund av hans stil. Det färgade håret. Tatueringarna. Piercingen. Attityden. Kostymerna på NBA hade panik över Rodmans på den tiden extrema stil som verkligen inte passade in i den spelat perfekta image som ligans spelare skulle upprätthålla. Det fanns inte en spelare i ligan som hade en tatuering knappt. Nuförtiden är det snarare regel än undantag.

Och det gäller inte enbart NBA. Jag skulle vilja påstå att Rodman satte trender för alla idrotter. Inte en chans att Beckham, eller för all del Zlatan, skulle se ut som han gjort om inte Rodman startat trenden.

Alla vet att världen blickar mot USA, och det är ingen tvekan om att det var Rodman som startade trenden att man som idrottsman inte bara skulle uttrycka sig genom sitt spel, utan även genom sin attityd och stil. Det öppnade dörren för nästa generation av pioneers, Fab 5, och sedan dess har inget varit sig likt igen.

Tyvärr är Rodmans karriär mest ihågkommen för alla skandaler och många gånger glöms det bort att han var en grym basketspelare. Hur många i NBA-historien kunde snitta 17 returer per match en hel säsong? Utan Rodman är det mycket tveksamt om Bulls hade vunnit sina tre sista mästerskap. Och allt startade 1995 när Dennis Rodman tradades från San Antonio, en goody-two-shoes city där Rodman aldrig passade in, mot Will Perdue (en poor man's Luc Longley).

Incredi-Bulls

Canal megalol

Sitter och kollar på TV och ser reklam för Canal Plus och deras Allsvenskan-sändningar, och drar slutsatsen att vad som händer utanför Sveriges gränser räknas tydligen inte i reklamvärlden. Hur ska man annars tolka Canal Plus skamlösa plagiat av HBO's reklamslogan?

För er som inte vet så är HBO den amerikanska versionen av vad Canal Plus är i sina våtaste drömmar, och HBO använder sig sen lääänge tillbaka av en payoff som lyder:

It's not TV - It's HBO.

Man vill ju inte vara sämre, så helt logiskt då att Canal Plus använder sig av denna banbrytande payoff:

Canal Plus - Mer än vanlig tv

Jag gissar att de överbetalade någon creddig reklambyrå med en mille eller två för denna pinsamma stöld. Inte minst är det pinsamt eftersom HBO är i exakt samma bransch. Ungefär samma som om Burger Kings nya reklam skulle landa i att Usher sjunger I'm likin' it.

Och som att inte det vore nog så har Mix Megapol rippat HBO (och in a way Canal Plus) också:

Mix Megapol - Inte vanlig radio...

Får man gissa att en copywriter som älskar Sopranos och undermedvetet har HBO i tankarna kläcker denna reklamslogan på en kaffepaus och att reklambyråns "hårda arbete" ledde till att de kunde dega in någon mille här också?

Men apropå Canal Plus måste jag ställa mig frågan, vad är kanalen egentligen till för? Först ska jag erkänna att jag en gång i tiden abonnerade på Canal Plus. Zlatan hade just gått till Juventus. Plus att det var det på den tiden enda källan till NBA (om än bara en match i veckan, stort lol, nu finns det tack och lov NBA League Pass). Men detta är 5 år sen. När C+ faktiskt var ett sätt att få mer än vanlig tv (pun). Numera regerar nedladdning medan alla vanliga kanaler har steppat upp sitt utbud på sportsidan, och de dagar då Canal Plus hade TV-serier som C+ tidigare hade en edge på övriga kanaler (Simma lugnt Larry, Six feet under etc) är sen länge förbi eftersom de stora svenska kanalerna ofta bara ligger någon månad efter USA, så även icke-nedladdande människor (finns dem?) blir nöjda och glada. Lägg därtill att nuförtiden har C+ till och med reklam. Så år 2009 är då min fråga vem f@n behöver en betalkanal á 200 spänn i månaden för att visa skåpmatsfilm och lite helgfotboll? Och varför ville TV4 betala 3 miljarder kronor för denna döende affärsidé? Jo just det ja, för att Canal plus är mer än vanlig TV. My bad.

Les Grossman

Tompa Cruise är ju, som de flesta vet vid det här laget, spritt språngande galen. Men jag kan inte annat än hjälpa att tycka att han är en av de grymmaste skådespelarna.

Vid sidan av T.J. Mackey i Magnolia är en av mina favoriter superagenten Les Grossman, i den för övrigt semi-vilda Tropic Thunder: